För en vanlig vardagsjobbare består året av 251,4 arbetsdagar, enligt ett snitt över de senaste 20 åren. Men det snart gångna året var extra långt, 253 dagar. Ovanligt många röda dagar hamnade på lördag, söndag, som exempelvis nu, juldagen och annandag jul.
Och kommande år blir lika illa, åtminstone för löntagarna, det blir till att masa sig iväg till jobbet 253 dagar igen för dem som normalt jobbar måndag-fredag. Arbetsgivarna får däremot ut nästan två extra dagar för samma peng.
Men sedan, från 2023 och några år framåt, är det dags för återbetalning. Allra bäst för arbetstagarna blir det 2024 och 2025.
Hur helgerna infaller får viss påverkan på svenska statsfinanser. Så den som kan finna tröst i förbättrad svensk ekonomi kan räkna hem fem miljarder kronor i högre BNP (bruttonationalprodukt) per extra arbetsdag jämfört med ett normalår. Med 1,6 fler arbetsdagar både i år och nästa år skulle det höja svensk BNP med i grova slängar sammanlagt 16 miljarder kronor för de båda åren, jämfört med ett genomsnitt, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar som får tas med en nypa salt, särskilt med tanke på pandemins härjningar.
Under hela 2020 uppgick svensk BNP, landets samlade produktion av varor och tjänster, till 5 000 miljarder kronor.