Begreppet hyvling har blivit högaktuellt den senaste tiden, bland annat efter medieuppgifter om att klädjätten H&M skulle korta arbetstiden för omkring 1 500 anställda i ett 70-tal butiker i Sverige.
H&M tillbakavisar de uppgifterna och hänvisar till att man är inne i en förhandlingsprocess. "Majoriteten av de drygt 2 000 butiksanställda vi har i Sverige får inte någon påverkan på sin anställning", skriver företrädare för företaget till TT, men vill inte precisera hur många som kan beröras.
Fackförbundet Handels har bland annat informerats om en butik med 15 tjänster där förändringen skulle innebära att de anställda får gå ned till åtta timmar vardera för varje enskild anställd.
– Man får ställa sig frågan: vad är en anställning värd om man inte kan leva på den, påpekar Handels vice ordförande Martin Nyberg.
– Vi har jättemånga medlemmar som är oroliga. Även hos dem med långa anställningstider och i dessa tider då man är orolig för sitt jobb så skapar detta ännu större rädsla att man inte kan leva på sin lön om man blir hyvlad.
Har hamnat i fokus
Just exemplet med H&M har hamnat i massmedialt fokus de senaste veckorna. Men H&M är långtifrån det enda företaget som använt sig av metoden. 2016 kom en dom i Arbetsdomstolen som slog fast att dagligvarukedjan Coop inte gjort fel när man reducerade anställningsgraden för flera anställda. Detta samtidigt som andra medarbetare med kortare anställningstid fick behålla sina kontrakt. Domen har lett till att flera andra företag utnyttjat systemet, enligt Handels.
Martin Nyberg nämner bland annat butikskedjan Cervera, lågprisvaruhuskedjan ÖoB liksom Åhléns, som använt sig av metoden vid ett flertal tillfällen.
– H&M är inte unikt, även om det har stor omfattning då det är så många av våra medlemmar som drabbas. Hyvling som fenomen har ju funnits ett tag och det har blivit en utveckling efter Arbetsdomstolens dom.
Bemöter försöken
Från Handels sida har man enligt Martin Nyberg försökt bemöta försöken som framförallt sker hos olika butikskedjor.
– En hyvling sker ofta på flera ställen och beslutet fattas inte i butiken utan av högre chefer eller i värsta fall konsulter som har en idé hur man ska hantera bemanningen och skära ned gällande arbetstid för medarbetarna, säger Martin Nyberg.
Frågan har aktualiserats samtidigt som avtalsrörelsen står inför dörren. Handels har som krav att man stoppar hyvling av arbetstid utöver bland annat en höjd lägstalön med 1 370 kronor.
– Vår utgångspunkt är att det här ett så pass stort problem att den här frågan behöver hanteras och regleras. Det vi såg i trygghets- och omställningsförhandlingarna, alltså Las, räckte inte för att skydda våra medlemmar mot, därför vill vi hantera detta i avtalsrörelsen.
TT: Hur resonerar ni om arbetsgivare väger de olika kraven mot varandra?
– En lön att leva på innebär både lön och arbetstid. Vi kan inte ställa mot dem mot varandra. Görs det avkall på det ena för att få det andra så har det inte hänt mycket totalt sett.