År 2020 var löneökningarna ovanligt måttliga. Pandemins utbrott är förstås förklaringen. Statistiken som LO sammanställt visar att tjänstemännen kom ut betydligt bättre än arbetare, även om siffrorna ska tolkas försiktigt eftersom hela lönerörelsen sköts fram och de nya lönepåslagen kom först 1 december 2020.
För arbetare ökade medellönen med 1,4 procent eller 380 kronor i månaden under 2020, och för tjänstemännen med 2,1 procent eller 850 kronor.
Skapar spänningar
Därmed fortsätter löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare att vidgas.
– Coronaåret har varit trist för arbetare, dels har de stått i fronten i pandemin, dels har de fått sämst löneutveckling. Ett skitår för arbetare, säger Torbjörn Johansson och pekar på att tjänstemännen, enligt statistiken, ser ut att ha kört på som om ingenting har hänt.
Direkt stötande, tycker Torbjörn Johansson och varnar för konsekvenser:
– Det är inte bra när det blir så här, att några drar ifrån, det skapar spänningar i samhället som är svåra att hantera, säger Torbjörn Johansson som lägger ett stort ansvar på de offentliga arbetsgivarna, det vill säga politikerna, som låtit klyftorna öka så pass synbart.
Sammantaget svårt
Om den stigande inflationen och det faktum att det kan bli minus i lönekuvertet nästa år, säger Torbjörn Johansson:
– Vi ska ju inte jaga inflationen, det lärde vi oss från 1980- och 1990-talet. Men det är klart, sammantaget kan det här bli svårt att hantera. Kraven kommer att öka och det här är inte bra för den kommande avtalsrörelsen.
Närmast i vår väntar lokala löneförhandlingar runt om i landet, men dessa förs utan strejkrätt och om det blir något extra, utöver det centrala avtalet, beror på arbetsgivarnas goda vilja. Men i vissa kan det nog bli lite mer, beroende på att många företag/branscher går starkt och att arbetskraftsbristen är i tilltagande, enligt Torbjörn Johansson.
Den stora lönerörelsen drar igång på allvar framåt hösten nästa år då facken ska lägga fram sina lönekrav inför brottningsmatchen med arbetsgivarna vintern 2023.