Löneglappet mellan framför allt kvinnor och män i Finland ska minskas och verktyget för det är offentliga lönelistor. Det hoppas i alla fall regeringen med premiärminister Sanna Marin som lagt fram det omdiskuterade lagförslaget med förhoppning att det ska gå igenom före valet i april 2023.
– Vad som är centralt i regeringens program är att eliminera orättvisa lönegap. De kommer nu att synliggöras mer rigoröst, säger jämställdhetsministern Thomas Blomqvist till nyhetsbyrån Reuters.
Långt efter grannländerna
Just Finland placerar sig långt ned på jämställdhetslistan. I en OECD-rapport från i fjol framkom att finländska kvinnor tjänade 17,2 procent mindre än männen, vilket gör att landet placerar sig på en genant 37:e plats, långt bakom nordiska grannar som exempelvis Sverige (12:a), Norge (8:a) och Danmark (9:a).
En rapport som publicerades 2018 visar att Finlands problem är detsamma som i många andra västeuropeiska länder, det vill säga svårigheter för kvinnor att göra karriär, en segregation på arbetsmarknaden när det gäller manliga och kvinnliga yrken liksom att det främst är kvinnorna som tar ut föräldraledighet.
Lagförslaget har dock stött på patrull från bland annat arbetsgivarorganisationer som ser det som en källa till fler konflikter på arbetsplatsen.
Finlands näringsliv (EK), centralorganisationen för det finländska näringslivet, lämnade också den arbetsgrupp som tillsattes förra året i protest mot hur social- och hälsovårdsdepartementet (SHM) hanterat frågan.
"Skapa misstroende"
"EK stödjer jämställdhet och transparens men SHM:s sätt var så exceptionellt och arrogant att vi inte såg någon annan möjlighet än att lämna gruppen", skriver Katja Leppänen, juridisk rådgivare vid EK, i ett mejl till TT.
Förslaget innebär i korthet att varje anställd har rätt att få löneinformation om personen tror sig vara diskriminerad på grund av sitt kön. Den anställde behöver inte ange några skäl, och arbetsgivare ska heller inte kunna neka till att lämna ut informationen.
Detta ska gälla såväl privat som offentlig sektor, men EK ser flera problem, poängterar Katja Leppänen:
"EK anser att detta går längre än vad som är nödvändigt och jämfört med något annat EU-land. Kommer förslagen att träda i kraft kommer det påverka atmosfären på arbetsplatser, skapa misstroende och ogrundade påståenden", skriver skriver hon.