En manlig sökande med ett utländskt klingande namn får betydligt färre svar på sina jobbansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn – och det förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

­­"Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framför allt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken", säger Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande, och en av forskarna bakom studien.

Mellan 2014 och 2020 skickade forskarna ut 5 641 fiktiva jobbansökningar till utannonserade jobb inom 20 olika yrken på den svenska arbetsmarknaden. De sökandes kvalifikationer var identiska för samma yrken, men deras påhittade namn som signalerade kön och etnicitet, slumpades fram.

Det finns sedan tidigare forskning som slagit fast diskriminering inom rekrytering, vilken nu bekräftas med denna studie som är en av de första större undersökningarna i Sverige.

"Fortsatt forskning skulle behöva studera mekanismer bakom diskriminering samt titta på specifika yrken och vad det är inom de olika kategorierna som gör att diskrimineringen skiljer sig åt, säger Anni Erlandsson."