Tummen upp för kortare arbetstid – trots lägre lön

Att gå ner i arbetstid kan bli ett lyft – trots att lönen sänks, enligt en ny studie.
–Människor upplever att de får mer tid till saker de vill göra, de känner sig mer utvilade och hälsan är bättre, säger Jörgen Larsson, forskare på Chalmers.

Många är positiva till effekterna av att gå ner i arbetstid, enligt en ny studie. Arkivbild.

Många är positiva till effekterna av att gå ner i arbetstid, enligt en ny studie. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Arbete2022-01-18 05:48

Göteborgs stad införde 2015 en möjlighet för sina heltidsanställda att gå ner i arbetstid, oavsett anledning.

Eftersom det också inneburit motsvarande sänkning av lönen har vissa upplevt stress och oro för sin privatekonomi. Men sammantaget är det ändå positiva förändringar som överväger, enligt en studie från bland annat Chalmers där närmare 1 000 personer ingår.

Exempelvis upplever 68 procent av dem som gått ner i tid att de fått lättare att hinna med allt de vill och behöver göra i privatlivet, medan 51 procent svarar att deras hälsa blivit bättre.

Bättre hälsa

– Nackdelarna ser olika ut för olika grupper. För lågavlönade grupper är den lägre inkomsten och den lägre framtida pensionen det största bekymret. I högavlönade grupper är det mer att det blir stressigare på jobbet när de går ner i arbetstid, säger Jörgen Larsson, doktor i sociologi och forskare på Chalmers.

– Men i fördelarna finns inte samma skillnader mellan olika yrkesgrupper. Utan människor upplever att de får mer tid till saker de vill göra, de känner sig mer utvilade och hälsan är bättre.

Den vanligaste orsaken till att anställda valt att gå ner i tid är att heltidsjobbet är för fysiskt eller psykiskt krävande. En annan grupp har i stället valt det för att kunna ägna mer tid åt till exempel barnen, träning, vänner eller samhällsengagemang.

"Ofrivillig heltid"

Jörgen Larsson anser att resultaten i rapporten är en signal om att det som han kallar "ofrivillig heltid" kan vara något även för andra arbetsgivare att fundera över.

– Jag kan tycka att det är lite främmande att det finns så lite valfrihet när det gäller arbetstid. Att alla i Sverige ska jobba minst 40 timmar i veckan, medan det i andra delar av samhället finns ett stort fokus på att man ska kunna välja till exempel skola, elleverantör och så vidare.

– När det gäller veckoarbetstiden förväntas 40 timmar i veckan passa alla. Det är lite främmande i vår tid där vi har så stort fokus på individuell frihet och valmöjligheter.

TT: Så det kan vara något för andra arbetsgivare att ta efter?

– Jag tycker att man kan överväga det. Sedan passar det väl inte alla arbetsgivare eller arbetstagare, men det är värt att överväga det absolut. Det ligger ju i linje med en utveckling mot mer flexibla arbetsvillkor, säger Jörgen Larsson.

– Det kan finnas nackdelar och risker på samhällsnivå, som arbetskraftsbrist i vissa yrken. Men vi har ju också en arbetslöshet, så där handlar det om att utbilda människor för att kunna ta de jobben som finns.

Fakta: Studien

Studien har gjorts i samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet, KTH och Göteborgs stad.

I rapporten ingår 994 personer som har en heltidsanställning men som jobbar deltid.

68 procent har svarat att de fått lättare att hinna med allt de vill och behöver göra i privatlivet, 57 procent att de är mer utvilade när de kommer till jobbet och 53 procent att de har mer ork kvar för att arbeta effektivt även i slutet av arbetsdagen.

51 procent svarar att deras hälsa blivit bättre än när de jobbade heltid.

Samtidigt har dock 45 procent en ökad oro för att pensionen ska bli mycket låg och 33 procent har svårare att få pengarna att räcka till. 19 procent känner sig tvungna att jobba hårdare och ta färre pauser. 18 procent är mer stressade under arbetstiden.

Källa: Rapporten "Om att kunna välja förkortad arbetstid".


Fakta: Arbetstidshistoria

Att ha en reglerad arbetstid är en relativt nytt fenomen.

I tjänstehjonstadgorna från 1723 och 1739 skrevs arbetstiden till mellan klockan fyra på morgonen och nio på kvällen, med tre avbrott för mat.

Från 1739 blev söndagar en ledig dag. Reglerna beräknas ha inneburit arbetsdagar på omkring 14–15 timmar och sammanlagt 80–100 timmar i veckan.

Under 1800-talet växte kraven på en arbetstidsförkortning till åtta timmar per dag. 1919 kom åttatimmarsdagen, med en veckoarbetstid på 48 timmar, främst inom industrin.

Mellan 1958 och 1973 sänktes arbetstiden successivt till 40 timmar per vecka.

Källa: Nationalencyklopedin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!