Det är parterna själva som satt den 30 september som slutdatum för en uppgörelse. Och hur det går i förhandlingarna med bara timmar kvar vill ingen yppa ett ord om.

– Förhandlingarna pågår för fullt, det är ett svårt läge, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till TT på väg in för ett deltagande i ett EU-seminarium.

På frågan om det kan bli aktuellt att flytta deadline lite framåt i tiden säger han att ”vi jobbar mot den deadline vi har satt”.

LO-basen är lika fåordig.

– Vi återkommer när vi är klara, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Ska förankras

Om en uppgörelse nås ska LO:s styrelse ta ställning innan beskedet blir offentligt. Slutligen är det representantskapet som avgör, men styrelsen ger en rekommendation.

Om förhandlingarna mellan LO, tjänstemännens förhandlare PTK och Svenskt Näringsliv däremot kraschar ska politikernas utredning genomföras och bli lag, under 2021, enligt den överenskommelse som gäller mellan regeringen och samarbetspartierna L och C. Utredaren Gudmund Toijer satte den 1 januari 2022 som startdatum.

Det vore en förlust för löntagare och näringsliv om parterna misslyckas, enligt Liberalerna.

– Förhandlingarna handlar om mer än Las, det handlar om omställningsfrågor och a-kassan. Las finns med som ett sätt att modernisera arbetslivet, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till TT,

Blir det ingen uppgörelse är det självklart vad som ska ske, enligt Sabuni: Då ska förslagen från regeringens utredning om arbetsrätten genomföras.

Skapa kaos

– Om regeringen inte vill genomföra det vi har kommit överens om har de brutit avtalet och det får konsekvenser men det är upp till regeringen att avgöra vilka konsekvenser de vill ta, om de vill respektera överenskommelsen och fortsätta samarbetet i lugn och ro eller skapa kaos och bryta avtal, säger Sabuni.

Att utredningsförslagen skulle ge mer makt till arbetsgivarna på löntagarnas bekostnad ser hon inte riktigt.

– Trots högt tonläge från statsrådet (arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), LO och Socialdemokraterna så har jag inte riktigt greppat var obalansen anses uppstå, säger Sabuni.

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans arbetsmarknadsminister har kritiserat utredningsförslagen för att missgynna löntagarna och förskjuta balansen till arbetsgivarnas fördel.

Kunde lyft fråga

Nyamko Sabuni tycker att Löfven kunde ha tagit chansen i budgetförhandlingarna att förklara vad obalansen omfattar och vad han i så fall ville ändra. Men det skedde inte.

– Vi hade kunnat diskutera det i budgetförhandlingarna, där vi återupprepar att utredningens förslag ska genomföras om inte parterna kommer överens.

Statsministern säger i en kommentar att han vill avvakta resultatet av vad parterna kommer överens om, eller inte.