I takt med att personalkostnaderna som andel av den mer kapitalintensiva produktionen minskar, så sjunker också orsaken att flytta tillverkning till länder där lönerna är lägre, enligt forskarna.
Många företag har kommit fram till att tillverkningskostnaderna inte är avgörande för att de ska hålla sig konkurrenskraftiga.
– En del har kanske tagit felaktiga beslut ur ett totalkostnadsperspektiv, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Inte hållbart
På senare år har en närmare kontroll av tillverkningen hamnat mer i fokus, av flera skäl. Snabbare beslut och ledtider, anpassade till kunderna. Hållbarhet och miljö har hamnat högre upp på företagens dagordning, och då duger det kanske inte längre att skeppa varorna kors och tvärs över jorden.
– Man har gått bort från att bara titta snävt på kostnaderna. Även annat gör ett företag konkurrenskraftigt, säger Hilletofth.
Men någon klockren statistik som tydligt visar att företagen inte bara pratar om de här sakerna, utan också handlar, finns tyvärr inte, enligt forskarna.
Finns indicier
– Men det finns indicier, säger Hilletofth och nämner bland annat Svensk Exportkredits mätningar av var de svenska exportföretagen anställer, i Sverige eller utomlands.
– Det skedde en förändring för ett par, tre år sedan, säger Hilletofth.
Coronakrisen har möjligen fått den trenden i siffrorna att avta, enligt den senaste mätningen, men pandemin borde få företagen att än mer tänka på vad de globala transportkedjorna får för konsekvenser, anser han.
– Corona har satt fingret på de utmaningar som finns med globala försörjningskedjor.
Synsam flyttar hem
För bara några dagar sedan meddelade glasögonförtaget Synsam att man plockar hem sin tillverkning från Kina till lilla Ockelbo i Gävleborgs län.
– Jag är inte förvånad, det är en trend man ser, säger Joacim Tåg, programansvarig för globaliseringen och företagen på Institutet för näringslivsforskning (IFN).
En tidigare svensk studie, av Malin Johansson och Jan Olhager, under perioden 2010–2015, som mätte om företagen hade utlokaliserat eller plockat hem sin tillverkning, visade att fler flyttade ut än tvärtom, men kanske inte i så stor utsträckning som ibland framkommit i debatten.
Av de fabriker som faktiskt hade vidtagit några flyttåtgärder hade 133 flyttat ut verksamhet utomlands och 99 tagit hem sin tillverkning till Sverige. I snitt berörde varje flyttprojekt sex anställda, oavsett riktning. Sammantaget konstaterade forskarna att av de undersökta 373 tillverkningsenheterna flyttade ungefär dubbelt så mycket tillverkning ut, jämfört med vad som kom hem igen, under femårsperioden.