Regeringen och samarbetspartierna C och L enades i januariavtalet 2019 om att se över arbetsrätten, med tryck från de borgerliga partierna C och L för att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Men en grundläggande balans mellan fack och arbetsgivare skulle upprätthållas, hette det.

När utredaren Gudmund Toijer nu lagt fram utredningen är de oberoende forskarna överens. Förslagen går klart i arbetsgivarnas intresse.

– Förändringarna innebär en balansförskjutning, det kan man inte komma ifrån, säger professor Lars Calmfors.

– Förändringarna går i huvudsak ut på att stärka arbetsgivarnas makt, individen står svagare, även facken, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på fackens organisationsgrad.

"Väldigt arbetsgivarvänligt"

Man kan tycka vad man vill om det.

– Men själva faktumet är rätt otvetydigt, fortsätter han.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt, håller med.

– Det här blev väldigt arbetsgivarvänligt.

Han pekar på flera punkter utöver det mer uppenbara, att arbetsgivarna får undanta fem personer från turordningskretsarna vid uppsägningar. Vid nedskärningar på en arbetsplats är det vanligt att en yngre, med kortare anställningstid får flytta på sig till förmån för den som jobbat längre – en omplacering. Då får denne uppemot ett halvår på sig att skolas in.

– Nu säger utredaren att du ska kunna sättas på den nya arbetsuppgiften omedelbart, säger Mats Glavå.

Klarar man inte det, så ryker man av kompetensskäl.

Billigt skadestånd

Att facken inte heller får göra flera arbetsplatser i en kommun till en turordningskrets försvagar också individen vid uppsägningar. Kretsar med färre arbetstagare ger arbetsgivaren större makt att peka på vilka som ska bort.

Utredaren pekar dock på att kompetensutveckling och bättre villkor för visstidsanställda är sådana saker som väger upp.

– Företrädesrätten för visstidsanställda är en väldigt marginell sak. Kompetensutveckling skulle kunna vara en sådan sak, men ser man hur det är konstruerat med skadestånd på två månader för arbetsgivaren, det är ju inga pengar, säger Glavå.

Glavå tycker att utredaren gått onödigt långt, med tanke på direktiven till utredningen.

– Men oavsett om det här är utöver direktiven eller ej, det avgör januaripartierna, säger Glavå apropå att det nu lär bli förhandlingar dem emellan.

Mer kompetensutveckling

Lars Calmfors ser inte hur Socialdemokraterna ska kunna köpa utredarens förslag.

Parallellt sker förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. I slutet av september är det meningen att Svenskt Näringsliv, LO och PTK ska lägga fram en egen förhandlingslösning på de här frågorna. Då går de förslagen före statens, har de inblandade partierna lovat.

– Ska det bli något av det här bör det ske förhandlingsvägen. Och då måste arbetsgivarna ge något rejält i frågan om kompetensutveckling, säger Calmfors.

Mats Glavå tycker egentligen inte att det finns någon större anledning att göra om las – lagen fungerar.

– Det stora problemet med las är all mytbildning som finns, säger han.

Arbetsgivare målar ibland upp bilder av att det inte går att bli av med folk.

– Men om vi tittar på hur juridiken ser ut, så ser den annorlunda ut, säger Glavå.