Utåt sett är det närmast knäpptyst om hur det går i förhandlingarna kring arbetsrätten som nu är på upploppet. Några pratar anonymt:

– Det kärvar, vi står långt ifrån varandra, säger en från den fackliga sidan som just nu har svårt att se att förhandlingarna ska hinna klart till den sista september – en tidsplan som parterna tidigare har enats om.

"Inte rimligt"

Ett par av källorna som TT har talat med har pekat på att den svåraste frågan, den om anställningstryggheten, något oväntat har sparats till sist i det pressade förhandlingsschemat.

Arbetsgivarnas önskemål om att rucka på uppsägningsskälet "saklig grund" torde vara dött sedan LO tvärnobbat. Men fler avsteg från turordningsreglerna och de långa juridiska, och för arbetsgivarna, dyra processerna med ogiltigförklaringar av uppsägningar är uppe på bordet.

En facklig källa säger sig ha förståelse för att arbetsgivarna vill få ner kostnaderna där företaget måste betala lön till en uppsagd person tills processen är slutförd.

– Det kan jag hålla med om, det är inte rimligt att det kan ta uppemot 18 månader. Den frågan borde kunna lösas, säger en källa.

"Konflikter internt"

Turordningsreglerna är nog den tuffaste frågan att nå en lösning på. Fler undantag är närmast att likställa med fri uppsägningsrätt, tycker fackförbund med många mindre arbetsplatser, medan andra inte bryr sig lika mycket.

– Det kan nog bli konflikter internt, säger en källa.

Om facken, främst inom LO-familjen, ska släppa makt på de frågorna, vill de ha något tillbaka, som bättre villkor för alla de med osäkra, tillfälliga anställningar.

De andra delarna i förhandlingarna, dels den om omställning, dels att parterna tar över a-kassan från staten, är heller inte klara, men inte riktigt lika laddade. Problemet är att de olika facken har olika önskemål. Tjänstemännen värderar exempelvis omställning och kompetensfrågorna högre än anställningstryggheten, jämfört med vad arbetarfacken generellt gör.

Trängd från två håll

Som om inte frågorna i sig är tillräckligt svåra, så gäller det att åka slalom mellan många hinder framåt. Tidsschemat är ett. Framför allt har arbetsgivarna velat ha förhandlingarna om arbetsrätten avslutad när de pausade löneförhandlingarna återupptas den 1 oktober.

Och framför allt Centern och Liberalerna, som tillsammans med regeringen står bakom januariavtalet om att se över arbetsrätten, pressar på parterna att lösa frågan. C och L har tydligt påmint om datumet – annars blir det att gå vidare med lagstiftning enligt den utredning som lades fram i juni.

Men den spärren är nog inte avgörande om fack och arbetsgivare ser utsikter att nå förhandlingsresultat med mer tid, tror källorna som TT har talat med.

Men oavsett. Om parterna inte lyckas komma överens är en regeringskris uppenbar. Vänsterpartiet har hotat med att fälla regeringen Löfven om den medverkar till att försämra arbetsrätten, vilket flera oberoende forskare menar att den politiskt beställda utredningen faktiskt gör. Oppositionen har mer eller mindre sagt sig vara villig att hänga på V.

Och om regeringen lutar sig för mycket åt vänster: Då hotar L och C med att lämna januariavtalet, och då hänger regeringen väldigt löst.