"Vi parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell, såväl mot dess grunder som mot lönebildningen i sig", skriver parterna i ett öppet brev till Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Förutom LO, tjänstemännens TCO och akademikernas Saco står Svenskt Näringsliv, de kommunala och statliga arbetsgivarparterna SKR och Arbetsgivarverket bakom brevet.

Kravet: brådskande överläggningar med Löfven och Nordmark. Brevskrivarna anser att regeringen har varit alltför passiv och försiktig gentemot kommissionen. Man framhåller att riksdagen så sent som förra veckan tog ett enigt utlåtande om att EU inte har lagstöd för att stifta lag om hur lönerna ska bestämmas i Sverige.

"Avgörande strid"

"Det här är en avgörande strid för den svenska modellen och vi måste agera beslutsamt på alla nivåer och i alla kontakter. Vi menar att det krävs en väsentligt tydligare och hårdare linje mot EU-kommissionen och en aktiv plan för att påverka medlemsstaternas regeringar och parlament.", skriver avsändarna i brevet.

LO, TCO och Svenskt Näringsliv med flera hävdar att till exempel den danska regeringen har varit mer aktiv för att försöka påverka förslaget.

I Sverige och de nordiska länderna finns det, till skillnad från i många andra EU-länder, inga löner bestämda i lag. Istället görs de upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Garanterade löner

EU-kommissionen har motiverat sitt förslag med att man också måste se till att de många löntagare som inte är medlemmar eller löner bestämda i kollektivavtal garanteras löner som går att leva på.

EU-kommissionen har försökt blidka Sverige med att säga att förslaget är utformat så att det inte ska påverka den svenska förhandlingsmodellen.