Nya välfärdsmiljarder ska ta Sverige ur krisen

Förmodligen något krispaket till, men sedan kommer det att handla om att kickstarta ekonomin efter coronakrisen. Framför allt väntar ännu mer pengar till kommunerna, säger finansminister Magdalena Andersson i en TT-intervju.

Finansminister Magdalena Andersson tänker kickstarta ekonomin, berättar hon i en TT-intervju.

Finansminister Magdalena Andersson tänker kickstarta ekonomin, berättar hon i en TT-intervju.

Foto: Jessica Gow/TT

Arbetsmarknad2020-06-20 10:20

Hittills har hon och regeringen spenderat över 250 miljarder kronor i vårens och försommarens akuta krisfas. Statsskulden har dragit i väg ordentligt, från 35 till 45 procent av BNP.

Men att dra i bromsen nu är inte aktuellt på långa vägar.

– Det finns goda förutsättningar för ytterligare stimulanser för att återstarta ekonomin, absolut för 2021 men kanske också för 2022, säger Magdalena Andersson (S).

Det kommer driva upp statsskulden ytterligare – men Sverige har råd, är hennes budskap. Hur hög kan skulden bli?

– Det går inte att sätta ett absolut tak. Det beror på hur ekonomin utvecklas. Men man ska heller inte strama åt för tidigt i en uppgång.

Bråk om a-kassan

Välfärden kommer att få mer pengar, skolor och äldrevården ska inte behöva säga upp folk, det hämmar bara återstarten, enligt Andersson.

– Sedan kan man tidigarelägga investeringar, inte minst gröna investeringar, säger hon och pekar bland annat på vägar och järnvägar, renoveringar av skolor med mera för att få fart på hjulen igen.

Annat på finansministerns agenda är att se över arbetsvillkoren inom äldrevården, arbetsmarknadsutbildningar och åtgärder för att se till att inte ungdomsarbetslösheten drar iväg. Och sista ordet är inte sagt om de i krisen tillfälligt högre nivåerna i a-kassan, något de borgerliga oppositionspartierna pekat på, att höjningen är just tillfällig.

– Det kommer så klart att bli en diskussion om det, säger Andersson.

"Drabbar ingen fattig"

De enorma effekterna på ekonomin ger förmodligen ett visst eko på klyftorna i samhället, även om det är oklart vilka effekterna blir.

– Kapitalinkomsterna kommer att minska, men det drabbar ingen fattig.

I andra änden finns alla som åker ut i arbetslöshet.

– Och de som blir av med jobbet först är de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden, säger Magdalena Andersson.

LO har bland annat krävt att de rika ska vara med och betala med höjda kapitalskatter när staten behöver fylla på igen. Men där passar finansministern än så länge.

Efter 1990-talskrisen infördes en så kallad värnskatt, en högre skattesats på högre löneinkomster, som togs bort i vintras. Aktuellt igen?

– Där är vi inte än, men det är klart, vi kommer att så småningom komma till ett läge där vi behöver komma tillbaka till överskott i statsfinanserna. Men vi är långt därifrån, säger Andersson.

– Nu handlar det om att stimulera ekonomin så att hjulen sätter fart igen innan det är dags att öka skatteintäkterna, fortsätter hon.

Låga kapitalskatter

Om högre kapitalskatter?

– Ja, jag tycker vi ska höja kapitalskatterna som är oerhört låga i internationell jämförelse, säger Andersson och återkommer till sin gamla käpphäst, 3:12-reglerna som innebär en relativt gynnsam beskattning för ägare av mindre bolag.

Alla de gigantiska belopp som världens stater nu pumpar ut i systemet håller till stor del aktiebörser och bostadspriser under armarna. På TT:s fråga om pengarna kommer vanligt folk till dels svarar finansministern:

– Fråga vem som helst som är korttidspermitterad, som annars hade blivit arbetslös om pengarna kommer dem till dels, säger hon och nämner fler exempel där krisstödet räddat jobb.

Men gladast verkar nästan spekulanterna på aktiebörserna vara, de verkar närmast tro att krisen är över. Nästan hela raset är återhämtat trots att världsekonomin står i lågor.

TT: Har du några tankar kring det?

– Ja, det har jag, säger Magdalena Andersson, men mer än så får vi inte veta om finansministerns syn på de synnerligen optimistiska börshajarna.

Fakta: Anderssons senaste prognos
Nyckeltal20192020202120222023
BNP1,2– 6,03,04,4 3,7
Arbetslöshet6,89,310,39,98,1
Statsbudgeten, % av BNP0,3-7,8-2,7-1,30,3
Statsskuld, % av BNP35,245,744,843,240,3
Källa: Regeringen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!