De senaste tre åren har poliserna fått mer än de flesta andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden, ungefär fem procent årligen, bland annat med hjälp av att politikerna satte av extra öronmärkta pengar till polislönerna som har släpat efter jämfört med andra grupper.
Det räcker dock inte, anser Polisförbundets ordförande Lena Nitz, som menar att det krävs fem procent årligen även framledes.
TT: Hur länge då?
– Fram till dess att avhoppen minskar, och att polisstyrkan ökas till den nivå som krävs och utbildningsplatserna fylls på, säger hon.
Den betydligt högre löneökningstakten än vad övriga arbetsmarknaden ligger på, runt två procent årligen, motiveras av just det: Annars vill för få bli polis, enligt Lena Nitz.
I fjolårets extrasatsning på polislönerna blev runt hälften utan.
– Något som tyvärr fick tråkiga följdeffekter, säger Lena Nitz.
Många blev helt enkelt sura och det skapades motsättningar mellan poliser. Denna gång bör extrasatsningen därför gå till dem som blev utan förra gången, enligt Lena Nitz.
En medellön för en så kallad ingripande polis ligger kring 32 000 kronor i månaden, enligt Nitz, vilket är under den statliga snittlönen.
Andra krav år högre ob-ersättning, att restid räknas som arbetstid och att ersättning för beredskap höjs.
För att "modellen ska bli trovärdig måste Polismyndigheten begära pengar från regeringen för att långsiktigt finansiera arbetet", skriver Polisförbundet.