105 miljarder kronor satsas för 2021. Detta efter ett ras för svensk ekonomi i år. BNP bedöms enligt regeringen falla med 4,6 procent.
– De här stora satsningarna är möjliga för att vi har sparat i ladorna under en rad år, säger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff.
Enligt henne blir BNP 2,3 procentenheter högre och antalet sysselsatta 75 000 fler nästa år till följd av budgetsatsningarna, än om inget hade gjorts.
Därför är regeringens och samarbetspartiernas satsningar väl motiverade, anser SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.
Stapplar fram
– Ja, det är det faktiskt. En del säger att hjulen redan börjat snurra och det är fel att satsa så mycket pengar men vi har en återhämtning som pågår och den stapplar fortfarande lite.
Bergqvist lyfter som ett tydligt argument för budgetsatsningen att i verktygslådan finns nu inte längre det penningpolitiska verktyget i form av räntesänkningar från Riksbankens sida.
– Normalt sett när vi är i en uppstartsfas av ekonomin så är det penningpolitiken som är den första försvarslinjen. Du kan börja med att sänka räntan, men det kan vi inte i dag. Därför blir det ett större ansvar på finanspolitiken, säger han.
TT: Vad hade du velat se mer eller mindre av i budgeten?
– Det är jättebra med gröna investeringar men jag skulle vilja se ännu större satsningar på utbildning, digitaliseringar, åtgärder som på lång sikt kan höja investeringarna. Sedan finns det traditionella utmaningar som integration och att få folk att komma in så snabbt som möjligt på arbetsmarknaden.
"Neutral finanspolitik"
Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för Konjunkturinstitutet (KI), kallar budgetsatsningarna för en “rekordstor expansiv finanspolitik”. Samtidigt finns det två sidor, menar han.
– Med tanke på de enorma satsningar som gjordes för 2020 så är en satsning på 100 miljarder, enligt vår bedömning, ganska neutral finanspolitik. Det underliggande underskottet ligger kvar på ungefär samma nivå för 2021 som 2020 med en sådan satsning, säger han och tillägger:
– Så på det sättet mätt så är det ingen expansiv finanspolitik.
En relativt neutral finanspolitik kan vara befogad i dagens läge, menar Hansson Brusewitz.
– Vi har å ena sidan en fortsatt djup lågkonjunktur nästa år, men vi har också en konjunkturuppgång som vi ser det. Djupet i konjunkturen skulle tala för en mer expansiv finanspolitik, men konjunkturuppgången talar emot det, säger han.
Politiska käpphästar
Nordeas chefsekonom Annika Winsth är kritisk:
– Man använder enorma belopp i pandemins tecken till mycket annat. "Mycket annat" kan vara klokt om det är väl avvägt och analyserat men det upplever jag inte att det är utan i stället är det partiernas olika käpphästar som plockats fram, säger hon till TT.
Winsth ifrågasätter Magdalena Anderssons argument att ekonomin behöver omstartas.
– Då är summan för stor då omstarten pågår redan. Då är man mycket mer beroende av omvärlden och åtgärderna borde riktas mot företagen i större bemärkelse. Mycket av det som görs nu är mot konsumenter och det är inte där stimulanserna behövs utan mot företagen så jobben finns kvar, säger hon.
Kunde ha gjorts mer
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, tycker att det är rätt med betydande stimulansåtgärder i budgeten.
– Det behövs för att motverka konjunkturnedgången. Att prognoserna är så pass goda, eller inte lika negativa som i våras, hänger delvis ihop med att man tidigare vidtagit kraftfulla stimulansåtgärder. Jag tror att det behövs ytterligare sådana, säger han.
Mycket av budgetens innehåll, såsom förlängningen av omställningsstödet och satsningen på kommuner och regioner, menar han är bra. Samtidigt finns det andra områden där man kunde ha gjort mer, enligt Calmfors.
– I år sjunker företagens investeringar drastiskt, det gör de alltid när kapacitetsutnyttjandet är lågt det råder stor osäkerhet om framtiden. Det är bra att regeringen föreslår investeringsstöd, men jag hade gärna sett att det var mer generöst.
Dessutom är han kritisk till bland annat att den mer generösa a-kassan blir kvar i ytterligare två år.
– Det är motiverat med mer generös a-kassa i dåliga tider, men det finns ingen anledning att nu binda upp sig för att det ska ligga kvar så länge som två år. Det kan mycket väl hända att vi under den tiden får en uppgång i ekonomin och då vet vi att högre a-kassa motverkar övergången från arbetslöshet till jobb, säger Lars Calmfors.