En ny arbetsvecka stundar. För många med fortsatt ensamarbete hemma vid köksbordet eller i soffan på grund av pandemin. I juli förnyade Folkhälsomyndigheten sin rekommendation om hemarbete för dem som kan. Och det ser ut att gälla åtminstone till årsskiftet.

– En av jobbets hälsofrämjande effekter är att det möjliggör möten och utbyten med människor. Om vi inte har de kontaktytorna längre finns en risk att det blir ensamt att jobba och att vi inte får det stöd vi behöver, säger Petra Lindfors, professor i psykologi på Stockholms universitet.

Flera riskfaktorer

Företagshälsan Previa har sett en ökning av antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa och efterfrågar psykologiskt stöd de senaste månaderna.

Det finns ännu inga färdiga studier om effekterna av distansarbete under de omständigheter som råder nu, med en pågående pandemi. Men tidigare studier kan vara till hjälp för att identifiera potentiella risker.

– Det är lite splittrat resultat vill jag understryka, men det finns studier som visar att en högre frekvens av distansarbete kan generera negativa effekter för anställdas hälsa och välbefinnande, säger Linda Widar, doktorand inom arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle.

– Allting är beroende på vilka förutsättningar man har och vilket stöd man får.

Riskfaktorerna för att drabbas av sämre mående under distansarbete är flera: för lite återhämtning på grund av svårigheter att skilja arbete från fritid, kanske i en sämre arbetsmiljö än normalt, och den sociala distanseringen som riskerar att skapa en känsla av ensamhet och utanförskap.

Rutiner viktigt

En ergonomisk arbetsplats och nödvändiga arbetsredskap är en grundförutsättning för att hemarbetssituationen ska fungera. Det är också något arbetsgivaren behöver hjälpa till med. Lika viktigt för måendet är rutiner för att få en struktur på dagen, enligt experterna. Det handlar om att sätta upp tider för jobb, pauser och rörelse.

– Sätt rutiner och se till att följa de rutinerna även de dagarna man inte är på topp, säger Petra Lindfors.

När vi nu också går in i en årstid då det blir kallare och mörkare blir det extra viktigt att ta vara på dagsljuset. Att komma ut på en promenad en stund mitt på dagen kan ge en positiv effekt på den psykiska hälsan. Att regelbundet ha kontakt med kollegor, kanske via en digital fika, likaså.

En undersökning från Ipsos visade att många upplever att de är mer effektiva när de arbetar hemma, men det behöver inte nödvändigtvis vara positivt i det längre perspektivet, enligt Linda Widar.

– Tidigare studier visar att den ökade effektiviteten kan vara ett resultat av att man börjar arbeta mer och under tider när man egentligen skulle vara ledig, säger Linda Widar.

– I den situation vi befinner oss i nu, som inkluderar ovisshet, kan man anta att arbetsgivarens och chefens roll blir ännu mer betydelsefull. Kommunikation är A och O i en situation som den här.

Arbetsgivarens ansvar

Förutom för den fysiska arbetsmiljön har arbetsgivaren också en skyldighet att exempelvis se till att arbetsbelastningen inte blir ohälsosam. Det gäller även hemma.

– Då måste arbetsgivaren höra av sig ofta och kolla hur det går och hur man mår. Det tror jag att många kanske glömmer, säger Niklas Selberg, forskare i arbetsmiljörätt på Lunds universitet.

Pandemin liknas av vissa vid ett maraton som kräver uthållighet under lång tid. Men det är ett maraton utan fastslagen slutpunkt, vilket kan upplevas som tärande.

– Det kan vara bra att tänka på varför vi gör det här. Vi gör det för att minska smittspridningen. Det finns ett samhällsperspektiv. Vi gör det för att hjälpa varandra, säger Petra Lindfors.

Samtidigt anser hon inte att man ska bita ihop allt för mycket. För vissa kanske det helt enkelt inte fungerar att arbeta hemma, för att de inte lyckas skapa struktur, och då kanske det behövs att de återvänder till kontoret, eller kanske varvar kontors- och hemarbete.

– Vi ska hålla även efter pandemin, säger Petra Lindfors.