Den rödgröna regeringen ska presentera nästa års budget den 21 september. Då anser LO att det är dags för satsningar för "vanligt folk".

Högt på kravlistan står att de tillfälliga höjningarna av a-kassan under coronakrisen blir kvar.

– Det gör på inget sätt samhället bättre att människor blir fattiga för att de förlorar jobbet, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

LO tycker också att det är dags att sjukförsäkringen görs om, genom att till exempel karensavdraget slopas helt och att tidsgränserna mjukas upp.

– Det är bara ohemult att ha en stupstock, ett datum för när man ska vara frisk, säger Gideonsson.

Hon pekar också på att många inte fått den vård de ska ha under coronakrisen och anser att det vore fel om de förlorar sin sjukersättning. LO vill att flera av de förslag som sjukförsäkringsutredningen lade fram i våras nu genomförs.

Inga löften

Några löften om satsningar på a-kassa och sjukförsäkring har inte kommit från statsminister Stefan Löfven (S) eller finansminister Magdalena Andersson (S).

Dessutom finns ett starkt motstånd bland regeringens samarbetspartier mot att permanent göra a-kassan och sjukförsäkringen mer generös.

– Vi måste satsa mer på arbetslinjen och då måste a-kassan vara en omställningsförsäkring, inte en försäkring att leva långsiktigt på, säger Liberalernas ledare Nyamko Sabuni.

Men det finns möjligheter till kompromisser. Enligt januariavtalet mellan Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Centern (C) och Liberalerna (L) ska både a-kassan och arbetsrätten göras om. En höjd a-kassa skulle kunna bli en del i ett sådant paket.

En annan punkt i januariavtalet är att rut-avdraget ska höjas och utvidgas till fler tjänster. Det skatteförslaget kommer att finnas med i budgeten för 2021. LO är kritiskt.

– Det är ju ytterligare en skattesänkning som gynnar dem som redan har det bra, säger Gideonsson.

Strid om skatter

Kritiken var hård från LO-leden efter förra budgeten, då värnskatten för höginkomsttagare slopades. LO-ledningen hade dock indirekt gett klartecken för det genom att man i januari 2019 ställde sig bakom januariöverenskommelsen.

– Många av punkterna i januariavtalet tycker vi absolut inte om, men nu har vi den politiska sammansättning vi har i riksdagen, säger Gideonsson.

Centern har i årets budgetförhandlingar drivit att rut-avdraget ska höjas. LO-ordföranden påpekar att många LO-medlemmar inte kan utnyttja det eller rot-avdraget eftersom det kräver att man har pengar över att köpa tjänster eller att renovera för till att börja med.

– Både rut och rot måste man ha råd att använda, säger Gideonsson.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har betonat att budgeten måste ha ett tydligt jobbfokus efter coronakrisen. Därför vill S prioritera offentliga investeringar och satsningar på välfärden. En politik för full sysselsättning och en aktiv arbetsmarknadspolitik är också LO:s främsta krav.

Samarbetspartierna C och L har skattesänkningar högt på sina listor, både för att stimulera ekonomin och skapa jobb. Enligt en C-källa finns ett hårt S-motstånd mot att sänka skatter.

Centern vill sänka skatt på förvärvsinkomster och pensioner för tio miljarder kronor, men driver även sänkt skatt för företag.

"Ta mig fanken"

Liberalerna vill sänka skatt på förvärvsinkomster, men också införa lägre arbetsgivaravgifter och en lägre bolagsskatt.

Att det blir vissa skattesänkningar i budgeten för 2021 står redan klart. Enligt januariöverenskommelsen ska hushållen kompenseras för höjda klimat- och miljöskatter. Det handlar om några miljarder, men kan bli mer om det blir ytterligare höjda klimat- och miljöskatter i denna budget.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har aviserat en ovanligt omfattande budget för 2021 på grund av att Sveriges ekonomi måste stimuleras efter coronakrisen. Konjunkturinstitutet räknar med att det kommer nya åtgärder för runt 80 miljarder kronor. Dessutom pågår förhandlingar om ytterligare en extra tilläggsbudget med krisåtgärder för i år.

LO-ordföranden anser att det finns viktigare saker att använda pengarna till än skattesänkningar. Hon uppger att det är "arbetarna" som varit på jobbet under pandemikrisen och fått "möta smitta ansikte mot ansikte".

– Det är de som har sett till att samhället har fungerat. Det är ta mig fanken inte mer än rätt att man satsar på att den allmänna välfärden fungerar, säger hon.