Arbetsförmedlingen gör bedömningen att utsikterna på arbetsmarknaden i Sverige har förbättrats och att arbetslösheten minskar en aning under 2022 och 2023 som ett genomsnitt, enligt myndighetens halvårsvisa prognos som bygger på enkäter med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare.

Men bedömningen kan redan vara gammal. En stor del av enkäterna samlades in under tidig vår.

– Det finns en viss osäkerhet kopplad till omvärldsfaktorer, säger tillförordnade analyschefen Anders Ljungberg.

Dessa är förstås den höga inflationen, som får företag att bli försiktiga, bland annat kopplad till Ukrainakriget, och allmänt betydligt svagare utsikter för världsekonomin.

Blir inte lägre än nu

Myndigheten tror att andelen inskrivna arbetslösa under 2022 kommer att landa på 6,8 procent i genomsnitt och på 6,6 procent under 2023, vilket motsvarar 340 000 personer. Under 2021 var andelen 7,9 procent.

Men redan i dagsläget, i slutet av maj, hade arbetslösheten sjunkit till 6,6 procent. För att hitta en lägre siffra får man gå tillbaka till 2008 innan finanskrisen slog till.

Frågan är om arbetslösheten kan sjunka så mycket mer, med tanke på att cirka 75 procent av alla inskrivna arbetslösa har en svag förankring på arbetsmarknaden, det vill säga de är långtidsarbetslösa, utan tillräcklig utbildning som arbetsgivarna efterfrågar, och väldigt många är utrikesfödda, med eventuellt dåliga svenskkunskaper.

Vill ha mer pengar

Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar tror trots allt att det går att pressa arbetslösheten mer. Men det krävs, enligt henne, mer resurser, mer pengar från staten, för att kunna sätta in mer utbildningsinsatser och fler subventionerade anställningar.

– Då tror jag att vi kan få ner den (arbetslösheten) ytterligare, säger Mindhammar på en digital pressträff.

Som det är nu pekar statsbudgeten på lägre anslag för Arbetsförmedlingen nästa år.

– Vi klarar inte de neddragningarna, säger Mindhammar.