FI ser bland annat brister och oklarheter i skattens utformning. I ett remissvar beskriver myndigheten bankernas skulder i absoluta tal, som utgör basen för den föreslagna riskskatten, som ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Samtidigt pekar FI på att det finns oklarheter i den definition av skulder som regeringen vill använda.

Riksgälden är också kritisk och skriver i sitt remissvar att utformningen av riskskatten har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv och att ingen hänsyn tas till hur riskfylld en banks verksamhet är.

"Detta kan medföra en snedvridning mot mer riskfyllda lån vilket i förlängningen kan leda till att stabiliteten i det finansiella systemet minskar", skriver Riksgälden.

Hellre kapitalkrav

Riksgälden jämför riskskatten med sin resolutionsavgift på bankerna och varnar också för att bankerna med en årlig mätning av skulderna kommer att minska sina skulder inför avläsningen.

FI skriver att andra styrmedel, som kapitalkrav, fungerar betydligt bättre för att hantera risker och kostnader för finansiell stabilitet.

"Exempelvis leder högre kapitalkrav — likt en skatt — till ökade kostnader för bankerna, men bidrar samtidigt — till skillnad från en skatt — till finansiell stabilitet, både via större motståndskraft och starkare incitament för bankerna att hålla risker under kontroll", skriver FI.

FI är dock noga med att påpeka att myndigheten inte har synpunkter på det uttalade syftet med skatten om att stärka de offentliga finanserna och dra in mer skatteintäkter.

"Hur mycket skatt som tas ut bestäms av politiska överväganden som FI inte har anledning att ta ställning till", skriver FI.

Hotar 6 000 heltidstjänster

Enligt Finansförbundet, Sveriges största fackliga organisation inom bank- och finansbranschen, äventyras tusentals jobb inom finansbranschen av riskskatten. Dessutom anser förbundet att skatten, som beräknas dra in 6-7 miljarder per år till statskassan, motverkar sitt syfte.

"Dyrare banklån för företag och privatpersoner och sämre möjligheter för svenska banker att konkurrera mot utländska banker stärker inte den finansiella stabiliteten. Det leder i stället till att fler låntagare kommer att vända sig till den mindre reglerade delen av finanssektorn, vilket ökar riskerna", skriver Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius i en kommentar.

"Jag har svårt att se hur en ökad arbetslöshet bland bankanställda leder till en bättre samhällsekonomi", tillägger hon.

Enligt Finansförbundet motsvarar 6 miljarder i skatt omkring 6 000 heltidstjänster i sektorn.