Hög inflation och stigande räntor samt rekordhöga boende- och levnadskostnader.

De senaste 18 månaderna har inneburit en kraftig omställning där svenska hushåll sett sin privatekonomi urholkas.

Beräkningarna baseras på de sammanvägda kostnaderna för el och uppvärmning, mat, drivmedel samt räntor och bolån.

Under 2021 spenderade hushållen i snitt 153 000 kronor på dessa utgiftsposter, medan de under 2023 spenderade 249 000 kronor – en ökning med drygt 96 000 kronor.

Den största smällen kom redan under 2022 då utgifterna var 48 procent högre än under 2021, för att sedan öka ytterligare 10 procent under 2023 jämfört med 2022.

“Med ett rekorddyrt år i backspegeln ser 2023 ut att bli ännu ett privatekonomiskt stålbad för hushållen med matkassen och räntekorgen som de största orosmolnen”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB i en kommentar.

Under 2023 har el- och drivmedelspriserna inte pressat hushållens plånböcker lika hårt som under 2022. I stället är det högre bolåneräntor och dyrare matpriser, vilka tillsammans står för 84 procent av utgifterna, som driver kostnadsökningarna.

För barnfamiljen kostar till exempel matkassen 2 900 kronor mer per månad nu än vad den gjorde 2021, enligt SEB.