Totalt närmare 100 miljarder kronor, eller runt 30 kronor per aktie. Så stort är raset i Ericssonaktien sedan uppgifterna om Irakmutorna släpptes för en dryg månad sedan.
Kritiken har därför varit hård mot Ericssons direktörer. På tisdagskvällen svarade Ericsson-ledningen med ordförande Ronnie Leten och vd Börje Ekholm på mer eller mindre uppretade ägarrepresentanters frågor.
Men de konkreta svaren på de viktiga frågorna var få. Ronnie Leten upprepade sitt fullständiga förtroende för vd, och sade sig också prata för resten av styrelsen.
– Vi har fullt förtroende för Börje, säger han.
Miljardböter
Ericssonledningen redogjorde återigen för allt arbete som bolaget genomfört för att tvätta bort gamla korruptionsbykar – något som för drygt två år sedan bland annat renderade i en jättebot på tio miljarder kronor från amerikanska justitiedepartementet (DOJ).
– Vi tar det här på extremt stort allvar, säger Leten.
Men ledningen vägrar fortfarande att gå in på huvudfrågorna kring den nyligen avslöjade muthärvan i Irak där terrororganisationen IS ska ha mutats för att Ericsson skulle kunna göra affärer i landet.
Ericsson tog själv fram en utredning kring händelsen 2019, men den hölls hemlig inom företaget tills journalister, bland annat SVT:s Uppdrag granskning började trycka på. Då tvingades Ericsson krypa till korset och erkänna, men så mycket mer har bolagsledningen inte sagt.
Frågor utan svar
Frågorna från ägarna kretsade bland annat kring: Varför togs inget beslut om att underrätta aktiemarknaden? Vad visste DOJ och när? Det kan nämligen vara helt avgörande för om de amerikanska rättsmyndigheterna väljer att bötfälla Ericsson igen.
– Vi är begränsade av vad vi kan säga, säger Börje Ekholm och refererar till de pågående samtalen med DOJ.
DOJ har tydligt redogjort för att man inte är nöjd med det Ericsson rapporterat om Irak.
Ericssons nya chefsjurist Scott Dresser säger att det kan dröja några månader innan bolaget kan berätta mer om utfallet från utredningen/samtalen med DOJ.
Vad händer då?
Det har inför bolagsstämman rest krav på att neka Börje Ekholm och delar av styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret som en följd av Irak-affären och det för ägarna dyrbara kursraset. Organisationen ISS, som ger råd till institutionella ägare om hur de ska rösta, har bland annat rekommenderat just det.
Anders Oscarsson, ägaransvarig på storägaren AMF, frågade Ronnie Leten om han diskuterat med sina styrelsekamrater om hur de kommer att reagera på om de nekas ansvarsfrihet. Han svarade att frågan diskuterats, men inte så mycket mer:
– Vi får se på stämman, säger Ronnie Leten.
En annan ägarrepresentant sammanfattade frågeställningarna ungefär så här: När osäkerheten om vad som hänt är så stor och svaren så få, varför ska vi rösta för ansvarsfrihet.
"Frustrerad känsla"
Ingen, speciellt inte de utländska ägarna, lär ändra åsikt på grund av det som kom fram under tisdagskvällen, säger Anders Oscarsson vid AMF efter mötet.
– Problemet är att vi har massor med frågor och får inga svar. Men jag har förståelse för att de inte kan ge några svar, säger Oscarsson till TT och hänvisar till de pågående samtalen med DOJ.
Han säger att anledningen till att man hade bett om mötet var för att det finns en "frustrerad känsla" bland ägarna och beskriver situationen som att de blivit "satta i väntrummet".
TT: Kommer ni att rösta för eller emot ansvarsfrihet?
– Det kan jag inte uttala mig om just nu, säger Anders Oscarsson.