Det första amorteringskravet infördes 2016 och sedan skärptes det två år senare. Tittar man på prisutvecklingen på lägenheter tolv månader innan skärpningen och jämför det med de senaste tolv månaderna syns stora skillnader, enligt Hemnet.

Lägenheter med fyra rum eller fler har exempelvis gått upp 22 procent. För trerumslägenheter handlar det om 12 procent. Mindre lägenheter som enrummare har i stället haft en negativ prisutveckling, minus en procent.

Enligt Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, har det skärpa kravet från 2018 haft stor effekt på marknaden.

– Det har i allra högsta grad påverkat bostadsmarknaden, säger han.

Påverkar vissa mer

Det märks inte minst i storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm och kommunerna runtomkring.

– Det är tydligt att det framför allt är de mindre bostäderna som har påverkats.

Pandemin har delvis påverkat den här utvecklingen då det fanns en större efterfrågan på fler kvadratmeter bland köpare, vilket gjorde att priserna steg. Men det är inte hela förklaringen.

Enligt Erik Holmberg handlar det framför allt om att gruppen som köper de något mindre bostäderna, exempelvis hushåll med lägre inkomst eller förstagångsköpare, har en begränsad köpkraft.

– Amorteringskravet har ju dragit åt köpkraften och det har också varit syftet. Personer i de här grupperna har fått det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden och då dämpas ju också prisutvecklingen på de bostäderna.

Skjuter på problemet

För den som har pengar kan det bli lättare att köpa när priserna sjunker. Å andra sidan kan det bli svårare för människor att ta sig vidare till nästa bostad om mindre lägenheter inte stiger lika mycket i pris, menar Erik Holmberg.

– Möjligtvis underlättar man för människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Men man förflyttar bara svårigheten till nästa steg så att det kanske blir svårare att flytta vidare.