Statsminister Magdalena Andersson (S) lyfte i tisdags fram den första omgången sanktioner mot Ryssland efter landets fortsatta aggression mot Ukraina som "kraftfulla". Och de skulle enligt hennes presentation innebära "tydliga kostnader" för Ryssland.
Tongångarna från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var snarlika:
– Vi kommer att göra det så svårt som möjligt för Kreml att fortsätta med sitt aggressiva agerande.
"Kommer att göra ont"
Och EU:s utrikeschef Josep Borrell fyllde i med:
– Det här kommer att göra ont i Ryssland.
Men proffsen på finansmarknaden ser dock tisdagens sanktionsbesked som relativt uddlöst.
"På kort sikt är det inte troligt att detta ger några större effekter på rysk ekonomi. Men på längre sikt kan detta i kombination med andra åtgärder från europeiska länder troligen bromsa den ryska ekonomins tillväxt", skriver Internationella bankföreningen IIF:s ekonomer i ett uttalande.
Pavel Mamai, partner på hedgefonden Promeritum Investment Management, tror inte heller på några stora effekter.
– De hade flaggat upp väl för sanktionerna och jag tror inte de kom som någon överraskning för någon investerare, säger han till nyhetsbyrån Bloomberg.
Slutsatsen var snarlik i en rapport från kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings som kom redan före sanktionsbeskedet, i vilken det målas upp en bild av ett ekonomiskt starkt Ryssland – med stora överskott i såväl statsbudgeten som bytesbalansen och en statsskuld på knappt 20 procent av BNP.
"En symbolisk gest"
Till det kommer rekordhöga reserver hos centralbanken i Moskva och ryska storföretag och banker med överlag starka balansräkningar och med ett stabilt inflöde av exportintäkter i utländsk valuta.
Fast det skulle enligt Fitch bli betydligt större effekter på Ryssland om sanktioner riktades mot de statskontrollerade ryska storbankerna, i form av förbud mot att använda dollar i bankernas transaktioner och/eller om de portades från betalningssystemet Swift.
Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB är inne på samma spår.
– Sanktionerna som kommit nu har ekonomiskt absolut ingen betydelse på kort sikt. Man kan kalla det för en symbolisk gest, åtminstone på kort sikt säger han.
– Men på lång sikt har de betydelse. De höjer lånekostnaden för den ryska staten och det kan stoppa investeringsprojekt och bromsa Rysslands potentiella tillväxt, tillägger han.
Dramatiken de gångna dagarna har samtidigt fått Hammarlund att ändra sig om vad scenariot framöver vad gäller sanktioner. Han ser det nu som betydligt mer sannolikt att det snart blir väsentligt hårdare tag från väst.
Risk för skenande oljepris
Bland annat tar han fasta på att Tysklands regering lite överraskande redan i tisdags beslutade att lägga den tyska tillståndsprocessen för den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 på is, med hänvisning till Rysslands aggression mot Ukraina. Efter detta tycker Hammarlund inte att steget är lång mot att slå till med full kraft mot rysk gasexport.
– Går Ryssland utanför de områden de redan kontrollerar i Donbas (i östra Ukraina) blir det sanktioner som stoppar export av viktig teknik till Ryssland. Efter det, om Ryssland fortsätter mot Kiev, är det ryska storbanker och rysk energiexport som gäller, spekulerar han.
Går det så långt ser Hammarlund även en stor risk för skenande oljepriser – nästan dubbelt upp från dagens redan relativt höga nivå.
– Kanske till och med upp till 180 dollar per fat, i alla fall kortsiktigt ligger det inom rimlighetens gränser.
Och om sanktionerna mot rysk energi sedan ligger kvar en tid kan oljepriset parkera kring 120–150 dollar per fat, tror han.
– Då har du potentiellt en recession i Europa. Så det skulle slå hårt mot Ryssland, men även mot Europa och global ekonomi.