På fredagskvällen kom EU och G7-länderna, världens sju rikaste länder, till slut överens om ett pristak på rysk olja, som ett led i sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Beslutet är ännu inte officiellt godkänt men det väntas gå igenom. Taket på 60 dollar per fat ligger nära nuvarande pris för rysk råolja.
Diskussionerna har varit segdragna, flera länder som är beroende av rysk olja har velat ha ett högre tak. Andra har velat se en ännu lägre gräns. När nu gränsen sätts vid 60 dollar fatet så kommer det inte att få någon större effekt, enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
"Kan bli trixigt"
– Ryssland säljer sin olja under den här nivån, säger han.
Om oljepriset skulle gå upp kan det däremot bli annorlunda.
– Då kan det bli trixigt. Hur svarar Ryssland då? Man kommer inte svälja någon besk medicin frivilligt. Ryssland kan svara med att dra ned produktionen.
Om taket skulle ha satts lägre, vid 50 dollar fatet, till exempel, skulle det däremot få effekt, konstaterar Christian Kopfer.
– Men det krävs en bred uppslutning kring sanktioner för att de ska verka. Kina och Indien har inte brytt sig om sanktioner tidigare.
Finns lager
På måndagen kommer det tidigare beslutade europeiska oljeembargot mot rysk olja att träda i kraft. Det kan få större betydelse än pristaket, enligt Christian Kopfer.
– Europa köper en miljon fat per dag. Det kan få effekter på drivmedelspriserna framöver.
Han tror att priserna kan öka gradvis, det blir inte någon effekt på drivmedlet på en gång.
– Raffinaderierna har lager. Det blir inte effekter som genom ett trollslag. Men nästa år kan priserna öka, säger Christian Kopfer.