Industriavtalet med 3,7 procents kostnadsökning om året i två år var klart inom ramen för att komma tillbaka till Sveriges inflationsmål.
– Vi brukar ha som riktmärke att löneökningar runt 3,5 procent är förenliga med inflationsmålet. Nu ligger vi på 3,7 procent. Jag tror inte att det här ger Riksbanken huvudvärk, utan snarare en suck av lättnad då det inte adderar till det svåra inflationsproblem som Sverige redan har, säger Bergqvist, senior ekonom på SEB.
"Förstått riskerna"
Han har följt lönerörelsen med intresse:
– Båda sidor har varit mycket ansvarstagande. Parterna har förstått riskerna med att agera på ett sätt som gör att man slår undan benen för inflationsmålet.
Bergqvist konstaterar att en reallöneökning för närvarande inte är aktuell, tvärtom är både 2022 och 2023 förlorade år köpkraftsmässigt. En högre löneökning skulle öka köpkraften kortsiktigt, men äventyra den långsiktiga stabiliteten.
– Vi tror, med darr på manschetterna, att det blir reallöneökningar nästa år och att vi ska få ned inflationen till två procent. Då kan man märka det i plånböckerna, säger Bergqvist.
Han konstaterar att det finns en skillnad mellan reallöneförändring och real disponibel inkomst som påverkas av skattesänkningar, energistöd och vissa bidrag.
– Men jag vill absolut inte minska det faktum att köpkraften minskat och att inflationen är ett allvarligt problem.
Hårda tyska tag
Bergqvist följer även löneförhandlingar som pågår i omvärlden, bland annat i Tyskland där parterna har ett högt tonläge och där fackförbunden redan genomfört omfattande strejker. Kravet där är löneökningar på över 8 procent i avgörande förhandlingar.
– Sådant kan bland annat minska konkurrenskraften. Där tror jag att Sverige kan få bättre förutsättningar i framtiden, säger han.
Beskedet från parterna i det svenska industriavtalet, och att det kom inom tidsramen för förhandlingar, inger därför respekt.
– Arbetsmarknadens parter har levererat. I min värld ökar det trycket på Riksbanken att vara mer försiktigt med ränteökningar framöver. Men det ökar också trycket på finansminister Elisabeth Svantesson (M) att öppna kassakistan och spendera mer pengar, säger Robert Bergkvist.