Av fyra stora korruptionsutredningar mot Ericsson har åklagaren Leif Görts nu lagt ned tre. Det fjärde målet har han förlorat i tingsrätten – en dom som har överklagats till Svea hovrätt.
En slutsats Görts drar av hur det har gått är att svensk lagstiftning gör det onödigt komplicerat att komma åt redovisningsfusk. Han tycker dessutom att det är för stora formella hinder i svensk lag för att komma åt brott begångna i andra länder, av lokalanställda i dotterbolag till svenska multinationella företag.
– Jag slås av den svenska oförmågan att kunna bestraffa felaktigheter i redovisningen och brister i den interna kontrollen, där tycker jag att man behöver förändra lagstiftningen, säger han.
"Spelar mer enkel hockey"
Han jämför med motsvarande rättsprocesser i USA, där det är mycket enklare för åklagare att få någon fälld för redovisningsfusk.
– De spelar lite mer enkel hockey än vad vi gör, så att säga. Och jag tycker nog att det finns skäl för lagstiftaren att ta ett utredningsinitiativ där. Dels i frågan om redovisningsansvar, men också jurisdiktionsfrågan, säger Görts.
Utredningen om misstänkta Ericssonmutor i Kina som nu har lagts ned handlade om utbetalningar på hundratals miljoner kronor av tidigare Ericssonanställda under perioden 2013-2016 i Kina. Fem personer, varav tre i ledande befattningar när utbetalningarna gjordes, var i fokus för misstankarna, enligt Leif Görts.
Men det gick inte att leda i bevis att de som fick pengarna tillhörde den mutbara kretsen, enligt Görts.
– Vi har inte kunnat klarlägga vilka mottagarna är av stora belopp som har betalats under åren i Kina, från Ericsson. Därför vet vi inte om det är personer som tillhör den krets som är mutbar, säger han.
Ericsson har dock i en uppgörelse med myndigheter i USA erkänt att redovisningen och bokföringen av utbetalningarna i Kina inte visar vad det handlar om för betalningar.
– Det är inte redovisat ordentligt i bokföringen och därför vet inte vi vad det är som Ericsson har betalat för, säger Görts.
I strid med direktiv
Enligt åklagaren har Ericsson och bolagets dåvarande ledning samarbetat under utredningen och från åklagarsidan har man främst riktat in sig på att fälla de misstänkta för trolöshet mot huvudman, alltså Ericsson.
– Misstanken var då att personer inom Asiendelen av Ericsson hade, i strid med givna direktiv, fortsatt att betala pengar till personer i Kina trots att det inte gick att se vad man betalade för, säger Leif Görts.
Men inte heller detta spår gick att föra i hamn.
– Vi kan inte se att det här beteendet har skadat företaget i den mening som avses i brottsbalkens bestämmelser om trolöshet mot huvudman, säger Görts.
Åklagaren har i närtid lagt ned två andra förundersökningar om misstänkta mutbrott begångna av Ericsson-anställda, då i Irak och Kuwait. En fjärde utredning om misstänkta mutbrott i Djibouti ledde till åtal i maj i fjol, men där friades de misstänkta av tingsrätten.
Åklagaren har överklagat denna dom och räknar med att målet kan tas upp i Svea hovrätt mot slutet av 2023.