Det totala antalet konkurser under 2022 har ökat med 5 procent jämfört med 2021. I december ökade de med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol. Det motsvarar det högsta antalet konkurser på tio år.
Enligt kredit- och affärsinformationsföretaget UC:s statistik har antalet nystartade bolag dessutom minskat med 13 procent under december jämfört med samma period i fjol.
– 2021 hade vi ett väldigt lågt antal konkurser, men 2022 slogs vi av kriget i Ukraina, inflationen, kraftiga ränteökningar och den galopperande elprismarknaden. Det är några faktorer som påverkar att vi hade det högsta konkursantalet på tio år det andra halvåret 2022, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.
– Det som förvånar är bredden på konkurserna, som drabbar alla typer av branscher. Inom branscherna drabbar det också olika och även välskötta företag med god ekonomi kan gå en konkurs till mötes, tillägger hon.
Tufft för handeln
Samtidigt finns det branscher som är mer utsatta än andra. Konkurserna inom hotell- och restaurang har ökat med 29 procent under december i jämförelse med samma månad i fjol. Totalt sett under året har konkurserna ökat med 7 procent. Ökningen av antalet konkurser i branschen under det gångna året är det högsta och antalet nystartade det lägsta på tio år.
Även för handeln har den gångna hösten varit tuff. Under december ökade antalet konkurser inom detaljhandeln med 28 procent, och inom partihandeln med 9 procent. Totalt sett under 2022 är ökningen 16 respektive 18 procent.
– Konsumenterna och hushållen blir mer priskänsliga i och med att många av dem upplever att inflationen äter upp delar av deras lön. Då måste man bli varse om vad man har att röra sig med och konsumtionsvanorna måste anpassas ännu mer, vilket ofta drabbar hotell- och restaurang och handeln.
Ljus i mörkret
Johanna Blomé ser dock några ljuspunkter i mörkret – däribland att svenska exportföretag gynnas av kronans låga värde, att komponentbristen på världsmarknaden tycks ha avtagit samt att regeringens besked om utökat skatteanstånd kan komma att ge företagen ett kortsiktigt andrum.
Enligt UC:s statistik syns fortfarande ingen koppling mellan elområde och antal konkurser eller nystartade företag, men flera av de omvärldsfaktorer som påverkat det gångna året spås få fortsatt effekt under 2023. Inte minst mindre företag kan drabbas av problem med likviditeten.
– Trenden är oroväckande när vi ser ökade konkurser och färre nystartade bolag i kombination. Många företag kommer att få det tufft 2023. Inte minst pressas de av fortsatt höga räntor och högre el- och inköpskostnader, men vi ser även långsiktiga effekter av att kriget i Ukraina fortsätter, säger Johanna Blomé.
Även kreditupplysningsföretaget Syna gör samma analys:
"Mycket tyder på att konkursvågen fortsätter att svepa fram över landet. Inte minst med tanke på att många företag, framför allt små och medelstora, nu ska börja återbetala de stöd och skattelättnader man fick under coronapandemin. Många lider redan sedan tidigare av dålig likviditet", säger Karl Stjerna, vd för Syna, i ett pressmeddelande.