Hög inflation är generellt sett dåligt för samhället, för att det skapar osäkerhet och hämmar den ekonomiska utvecklingen, förklarar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Det är därför centralbanker och andra sitter och funderar över hur den kan hållas på en hyfsat låg och jämn nivå.

Men vissa förlorar mer än andra, konstaterar han. Här är några exempel:

Bostadsägare och aktieägare

– De som har pengar i värdesäkrade tillgångar, som bostäder eller aktier, de har tillgångar som följer med inflationen upp.

Inflation gör att bostadspriserna stiger, i alla fall sett isolerat till just inflationen.

– Inflation kan trigga räntehöjningar, och då kan man få problem om man är högt belånad, säger Jens Magnusson.

Bolånetagare

Generellt sett vinner den som har bolån på inflationen, i alla fall så länge inte räntekostnaderna stiger, konstaterar Annika Creutzer, privatekonomisk expert och även styrelseledamot i Swedbank.

– Lånet äts upp av inflationen, men å andra sidan så kan räntekostnaden öka, säger hon.

Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, håller med.

– Lånet blir mindre värt över tid. Historiskt sett så har inflationen hjälpt till att skapa den situation på bostadsmarknaden som vi har i dag. Inflationen "amorterade" av lånen, säger hon.

På 70- och 80-talet, var inflationen hög under flera år. Det skapade en rad ekonomiska problem, men den som köpt sin bostad med lånade pengar blev rik då värdet på den ökade, samtidigt som lånet framstod som allt mindre i förhållandet till värdet på bostaden och lönen.

– Det är delvis därför många fyrtiotalister lyckades betala av sina bostäder snabbt, det var inte nödvändigtvis för att de var så sparsamma, säger Jens Magnusson.

Men då var också räntorna betydligt högre. I början av 90-talet var 10, 15 eller till och med 20 procents ränta inte ovanligt.

– På lång sikt var det ändå en bra affär, men det kostade förstås på att betala de här höga räntorna då, säger Jens Magnusson.

– Nu är läget lite annorlunda, för inflationen har ökat på grund av höga energipriser. Om det kommer att fortsätta som nu vet vi inte ännu, säger Emma Persson.

Konsumenter

Mat, kläder, skor - varor blir dyrare, och eftersom inflationen pekar upp både här och där så är det ett internationellt problem, förklarar Annika Creutzer.

– Man får titta över sin vardagsekonomi, och räkna med högre utgifter än löneökningen, säger hon.

Hyresgäster

– Hyresgäster kan räkna med hyreshöjningar, säger Emma Persson.

Fastighetsägarna får ökade kostnader, bland annat för uppvärmning, men också på sikt ökade upplåningskostnader. Det kommer till slut att landa på hyresavin.

Sparare på sparkonto och i obligationsfonder

– Den som har pengarna på sparkonto med låg ränta förlorar pengar, säger Annika Creutzer.

Om sparräntorna stiger kommer förstås saken i ett annat läge. Men hon vill utfärda en varning.

– Förlorare, det är de som sparar i långa obligationsfonder. Det brukar stå för trygghet, men inte när inflationen och räntorna stiger, säger hon.

Men för buffertsparandet, som är till för om något oförutsett händer, är det ändå nödvändigt att ha pengarna på ett vanligt sparkonto , enligt Emma Persson.

– Tyvärr måste man leva med att bufferten minskar på sparkontot, men man ska inte ha för mycket pengar där, säger hon.

Det övriga sparandet bör dock inflationssäkras, understryker de. Pengarna bör sitta i tillgångar som inte urholkas av inflationen. Som aktier, räntebärande papper eller andra tillgångar som följer med inflationen.

– Man kan tänka "jag får utmana mig, och skydda mig mot inflation genom lite högre risk i placeringen", säger Emma Persson.

Löntagare

– Alla löntagare som har löneavtal med löneökningar som ligger under inflationen är förlorare. Vi har haft reallöneökningar i 20 år nu, när inflationen varit nästan noll. Men nu blir maten dyrare, säger Annika Creutzer.

Det är de flesta inom stora yrkesgrupper, konstaterar hon. Många löneavtal ska inte omförhandlas förrän 2023.

Bristyrken

Men det finns de som kan få upp sina löner snabbare än de som har kollektivavtalade löner.

– Det är framför allt de som jobbar i yrken där det är brist på folk. Då är det större chans att kunna förhandla upp lönen, säger Annika Creutzer.

Specialistsjuksköterskor, byggbranschen, lastbilschaufförer – inom flera yrken råder brist nu, konstaterar hon.

– Vi ser också att arbetslösheten har gått ned, och att man tydligt kan se brister på fler håll, säger Annika Creutzer.