Ibrahim är jurist och jobbar på Byrån mot diskriminering i Östergötland.
– På individnivå är det viktigt att aktivera sig för att få jobb. Men jag skulle ljuga om jag sa att det inte förekommer diskriminering på en strukturell nivå, säger han.
Han ser att svarta är särskilt utsatta.
– Afrofobi är ett väldigt utbrett problem. Vi tillskrivs negativa egenskaper på grund av saker som biologi och kulturell bakgrund.
Århundraden av fördomar
– Det är fördomar som vi sett genom flera århundraden, att vi kan inte, vi vill inte, vi är inkompetenta. Det skapar hopplöshet, att inte bli betrodd.
Särskilt svarta kvinnor, missgynnas, förklarar han.
– Om en har utländsk härkomst, är gammal, kvinna, bär slöja och har en funktionsnedsättning, ja då omfattas personen av hela fem av våra sju diskrimineringsgrunder som vi har i Sverige.
Det blir en ansamling av hinder som tillsammans blir riktigt svårt att ta sig över, förklarar han.
Kåre Vernby, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, har forskat med hjälp av anonymiserade, fiktiva jobbansökningar hur olika invandrargrupper möts på arbetsmarknaden. Hans forskning visar att människor med somaliskt och irakiskt ursprung är de som möts mest av fördomar.
Kunskapsglapp
Elias Ibrahim tycker att det är viktigt att lyfta fram olika individers bakgrund och behov för att förstå deras förutsättningarna att utföra olika jobb. Arbetsförmedlingen borde arbeta mer aktivt, med intensivare insatser för grupper som är mer arbetslösa än andra, tycker han.
– Arbetsförmedlingen arbetar inte tillräckligt mot fördomar som förekommer i deras myndighetsutövning. Ofta är det kunskapsglapp som leder till diskriminering.
Arbetsgivarna spelar också en avgörande roll, berättar han.
– Exempelvis kan fördomar om språkbrister leda till avslag, trots att arbetssökande talar svenska obehindrat. En del menar även att deras kunder kan behandla en rasistiskt och vill skydda mot det genom att inte anställa, säger Elias Ibrahim.