5,3 miljoner ton spannmål – så stor väntas årets skörd bli, enligt Lantmännens prognos.

Enligt Mikael Jeppsson, spannmålschef på lantbrukskooperativet, är det aningen mer än fjolåret och i linje med snittet för de senaste fem åren.

Han tillägger att skördepotentialen är god i södra och västra Sverige, medan östra Sverige har drabbats av torka och Mälardalen av en ofördelaktig vinter.

– Men priserna har stigit kraftigt i världen efter Rysslands invasion av Ukraina, då utbudet minskade kraftigt, säger han.

Kriget påverkar

Ukraina exporterar normalt 50 miljoner ton spannmål, men efter kriget bedöms produktionen till 50–70 procent av normal skörd, enligt Jeppsson.

Det påverkar inte flödet till Sverige – årligen konsumeras 4,3 miljoner ton, vilket innebär att Sverige är självförsörjande på spannmål och en femtedel exporteras.

– Men det kan bli en begränsande faktor och ökad risk då. Insatsvaror som används för att producera spannmål, som till exempel gödsel, har stigit kraftigt i pris. Det gör att priserna stiger även här, säger han.

Kostar mer

Anledningen till den ökade produktionen beror enligt Lantmännen på en stor höstsådd förra året. Samtidigt möttes höstgrödorna av en rad utmaningar, bland annat från ihållande regnväder i vintras och viltskador från älg, hjort och vildsvin.

En prognos på skörden på längre sikt är svår att ge, berättar Jeppsson, då det till största delen beror på väder och vind.

Men då priserna är rekordhöga, och har ökat stort redan före kriget i Ukraina, menar Lantmännen att det är viktigare än någonsin med en hållbar och långsiktigt lönsam produktion av svensk spannmål och svenska livsmedel.

Mikael Jeppsson tror att många kommer att göra allt de kan för att öka sin produktion – men han varnar även för att de höga priserna på insatsvaror kan innebära svårigheter.

– Konsekvenserna är betydligt större om något går fel. Det kostar mycket mer att producera ett kilo vete mot vad det gjorde för ett år sedan.