När institutioner som Internationella valutafonden, IMF, vänder sig direkt till ett land för att rikta en skarp varning, ja då är det riktigt illa, konstaterar Robert Bergqvist på SEB.

– Det är väldigt unikt. IMF säger till Storbritannien "ta tillbaka förslaget om skattesänkningar".

Liz Truss förslag om stora skattesänkningar på 45 miljarder pund (551 miljarder kronor) har satt hela finansmarknaden i Storbritannien i gungning.

– Britterna gör allt för att sätta krokben för sig själva.

Robert Bergqvist pekar på flera anledningar till att Storbritanniens ekonomi är extra sårbar. Ekonomin har inte hämtat sig från brexit ännu, och nu råder kostnadskris och inflation som slår hårt mot Storbritannien. Men också den starka dollarn mot pundet eldar på inflationen där.

Storbritannien särskilt utsatt

– Många länder är i ett svårt läge, men Storbritannien är särskilt utsatt, säger Bergqvist.

Som om problemen inte fanns föreslår nu den nya brittiska regeringen skattesänkningar och stimulanser, åtgärder som går helt på tvärs mot penningpolitiken. Sänkta skatter eldar på inflationen, dessutom träffar de dem som har det allra bäst ställt.

– Att man kan vara så tondöv, det är mycket märkligt.

Den brittiska centralbanken Bank of England försöker förtvivlat hindra landets ekonomi från att krascha, med stora stödköp av statsobligationer och deklarationer om att räntan kan höjas precis så mycket som krävs.

Häromdagen uppstod en akut kris för de brittiska pensionsbolagen, som såg värdet på sina tillgångar rasa till följd av börsras och stigande räntor. Ett hot om att de inte skulle kunna betala ut pensioner framöver tornade upp sig.

– Men vad jag sett nu så har de en relativt god situation nu, säger han.

Fast den brittiska krisen får återverkningar även utanför de brittiska gränserna, och påverkar hela det globala finansiella systemet, förklarar Bergqvist. Så nog har vi anledning att vara oroliga även här, konstaterar han.

– Hon leker med elden.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, konstaterar att det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men att det kan gå mycket fort att rasera det. Frågan är om den brittiska lättsinnigheten kan skvätta på Sverige. Här har ju också utlovats skattesänkningar av den nya politiska majoriteten.

– Jag är inte orolig för det politiska ramverket. Jag tycker ändå att de är sansade, och att det finns en medvetenhet.

Drar Europa i smutsen

En oro för att förtroendet för hela Europas finansiella system har också infunnit sig. Investerare kan tycka att som Storbritannien beter sig, kan det kladda på även resten av Europa. I Italien är statsskulden hög, och det inger inte heller förtroende. Kanske dras hela Europa ned i smutsen på grund av Storbritannien och Italien.

– Risken finns. Men jag tror inte att det behöver bli så, säger Nyman.

Sverige kan dock påverkas direkt av oredan i Storbritannien, för det är en stor ekonomi och en stor handelspartner för Sverige.

Britterna kommer att få det mycket tufft framöver, tror hon. Bank of England pratar nu om en styrränta på 6 procent i mitten av 2023, från 2,25 procent, efter skatteförslaget för att försöka få ned inflationen. Det ger skyhöga kostnader för bolån.

Britterna är också mycket påverkade av energikrisen, med sina kalla, oisolerade bostäder.

– De skulle behöva det finanspolitiska utrymmet till åtgärder när de drabbas så mycket hårdare av energikrisen. Skattesänkningar är helt fel tajming, säger hon.