Räntehöjningarna slår hårt mot hushållen – men historiskt har bankerna varit stora vinnare när det sker. Detta eftersom en större egen vinstmarginal kan göras på bolån när basräntorna är höga.
Men det historiska sambandet kan vara brutet, enligt Aktiespararnas bankanalytiker Robert Andersson.
– Efter den negativa styrräntan har bankerna ökat till bland de högsta marginalerna någonsin. Det finns inte mycket utrymme att öka mer, säger han.
Tror bankerna minskar sina marginaler
Varje kvartal publicerar Finansinspektionen statistik över bankernas bruttomarginal på bolån. För de tre första månaderna i år låg det på 1,35 procent. Toppen låg i slutet av 2017, då marginalen var drygt 1,7 procent, trots att det då rådde minusränta.
– Om jag ska spekulera i vilken riktning det går så tror jag snarare att bankerna minskar sina marginaler. Det är helt enkelt för att många privatpersoner får svårt att betala, säger Robert Andersson.
Därför ser Andersson inte längre bankerna som "absoluta vinnare" när räntan höjs – men de kan fortfarande beskrivas som "relativa vinnare" på börsen under oroligare tider.
– Lönsamheten ökar inte, men kursen kan fortfarande stiga. Många andra bolag missgynnas på ett sätt som banker inte gör, vilket gör att kapital kan flöda in till de här stabila bolagen, säger han.
Två procent styrränta "lagom"
Enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, är det mest intressanta i närtid att se ifall räntehöjningen märks av redan i det andra kvartalet.
Till skillnad från Andersson anser han att stigande räntor är positivt för bankerna.
– Det beror på framför allt på deras stora mängder likviditet som placeras i marknaden. När det var noll- och minusränta fick man ingen avkastning, men det är nu det slår igenom, säger han.
Samtidigt understryker han att för höga räntor inte heller är bra för bankerna, om de når en nivå som är negativa för ekonomin och skapar problem för samhället.
– Ungefär två procent är en lagom räntenivå, och ger bankerna bra intäkter, säger han.
Banksektorn alltid utsatt i stora nedgångar
Under söndagen meddelade Danske Bank att de skriver ned sin prognos för året till ett förväntat årsresultat på mellan 10 och 12 miljarder danska kronor. I februari i år angav banken ett förväntat resultat på mellan 13 och 15 miljarder kronor.
Orsaken till nedskrivningen uppges i pressmeddelandet vara "ogynnsamma förhållanden" på de finansiella marknaderna, främst kopplad till räntehöjningar.
Enligt Andersson beror det primärt på att Danske Bank har många andra intäkter än bolån.
– Det gör att de påverkas mycket. De har en ganska stor verksamhet i "Corporate Finance" – som bland arbetar med att ta bolag till börsen – och i år är antalet börsnoteringar rekordlågt.
På torsdag och fredag släpper SEB och Handelsbanken sina kvartalsrapporter.
En bank som Andersson beskriver som "relativ vinnare" i dagens ränteklimat är Handelsbanken, som har en stor andel bolån. Men om en kommande lågkonjunktur blir djup och långvarig är det i stället till bankens nackdel.
– Hamnar vi i något som liknar en depression – med nedgångar på bostadsmarknaden med 20–25 procent – då är banksektorn alltid utsatt, säger han.