– Alla banker har fortfarande för mycket kapital, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.
Det som branschen kallar överskottskapital har vuxit rejält under pandemin, sedan både Finansinspektionen (FI) och Europeiska centralbanken (ECB) bromsat bankernas utdelningar med rekommendationer.
Dessa rekommendationer upphör dock att gälla i oktober och både Nordea och Handelsbanken har redan gått ut med utdelningsförslag.
– Vi förväntar oss att även SEB och Swedbank kommer att göra extra utdelningar under fjärde kvartalet, säger Håkansson.
SEB
Wallenbergsfärens storbank SEB delade i våras ut 8,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 25 procent av vinsten för 2019 och 2020. Ska man följa den nya utdelningspolicy banken antog i våras borde det snart komma ungefär lika mycket till.
SEB har fått mandat att justera eventuellt kapitalöverskott med så kallade återköp av egna aktier av stämman, men för att faktiskt göra detta krävs grönt ljus av FI. Om SEB dessutom vill göra en extra utdelning av pengar till ägarna måste styrelsen kalla till extra stämma.
Totalt uppgick det så kallade överskottskapitalet i SEB, efter vårens uppdaterade finansiella mål, till 42 miljarder kronor vid halvårsskiftet, enligt SEB:s presschef Frank Hojem.
Swedbank
Swedbank delade i våras också ut 25 procent av vinsten för 2019 och 2020 – i linje med FI:s rekommendation. Och banken hade vid utgången av andra kvartalet en så kallad kärnprimärkapitalrelation på 18,5 procent, som kan jämförs med myndighetskravet på 12,4 procent.
Swedbank har som de andra storbankerna som mål att hålla en kapitalbuffert på 1-3 procentenheter över myndighetskravet, vilket i runda slängar skulle innebära ett överskottskapital på drygt 3 procentenheter.
Varje procentenhet är i sin tur värd cirka 6,9 miljarder kronor enligt Swedbank, som dock innan man vet hur kommande kapitalkrav kommer att se ut har flaggat för att man just nu vill ha en extra stor kapitalbuffert.
Handelsbanken
Handelsbanken delade ut 8,1 miljarder i våras. I sitt utdelningsförslag som presenterades i veckan flaggar man för att dela ut ytterligare 8,75 miljarder, men denna igång i form av aktier i Industrivärden.
Förslaget ska godkännas av en extra stämma utlyst till den 21 oktober.
– Det finns mer. Men jag tror inte det kommer mer nu, säger Håkansson om Handelsbankens utdelningar.
Handelsbanken räknar med att den så kallade kärnprimärkapitalrelationen efter utdelningen av Industrivärden-aktierna uppgår till 19,4 procent.
I runda slängar har Handelsbanken därmed nästan 18 miljarder kvar att dela ut – om man utgår från gapet mellan det kapital som finns i banken och den kapitalnivå som banken vill ha baserat på kända kapitalkrav från Finansinspektionen och bankens finansiella mål.
Nordea
Nordea – som efter flytten av huvudkontoret till Helsingfors har ECB som tillsynsmyndighet – meddelade redan den 16 september att man fått klartecken av ECB för ett återköpsprogram värt drygt 20 miljarder kronor. Samtidigt flaggade banken för ett förslag om en extra utdelning från styrelsen på 29,5 miljarder.
Exakt hur mycket pengar bankerna kan dela ut avgörs av framtida kapitalkrav. Och det är rörlig materia, som de måste ta höjd för.
Det handlar bland annat om vilken så kallad kontracyklisk buffert FI kräver. Men det råder dessutom osäkerhet kring hur bankerna ska beräkna riskerna med olika typer av utlåning framöver, vilket är en avgörande faktor när kapitalkravet fastställs.
Regelverket är på väg att reformeras, bland annat utifrån ett omstritt förslag från Baselkommittén som om det skulle införas skulle öka kravet på kapital ordentligt i den nordiska banksektorn jämfört med i dag.
Bollen ligger för närvarande hos EU-kommissionen.
– Jag tror de flesta bankerna kommer att fortsätta att vara överkapitaliserade tills man vet exakt vad kapitalkravet blir, säger Håkansson.