Silicon Valley Bank (SVB)
Startskottet var den amerikanska nischbanken SVB:s kollaps, den största i USA:s banksystem på tio år.
Silicon Valley Bank är USA:s sextonde största bank och huvudverksamheten riktas mot tech- och tillväxtmarknaden i Silicon Valley-området. Vid årsskiftet hade banken tillgångar värda 209 miljarder dollar, eller cirka 2 200 miljarder kronor.
SVB:s problem grundades i att banken hade gjort stora investeringar i statsobligationer. När den amerikanska centralbanken Fed höjt styrräntan i flera omgångar sjönk hade dessa kraftigt sjunkit i pris.
För snart två veckor sedan uppgav SVB att banken hade tvingats sälja obligationerna till förlust och att man behövde motsvarande 20 miljarder kronor i nytt kapital för att klara av balansräkningen. Oroliga kunder rusade då till banken och plockade ut motsvarande 420 miljarder kronor. Aktien rasade med över 60 procent på Wall Street och till slut handelsstoppades den.
Kort därefter beslutade amerikanska myndigheter att stänga banken och ta kontroll över tillgångarna. Börsraset spreds till andra delar av banksektorn i USA.
.
Signature Bank och First Republic Bank
New York-baserade nischbanken Signature Bank stod näst på tur. Banken gick också omkull i en så kallad bankrusning och stängdes av amerikanska myndigheter.
Det har även stormat kring amerikanska First Republic Bank. I fredags rasade den krisstämplade banken med runt 33 procent, och under hela förra veckan med mer än 70 procent. Detta trots ett stödpaket på 30 miljarder dollar, motsvarande 314 miljarder kronor, som kom från ett dussin storbanker på torsdagen.
Orosvågen har blivit extra stark i Sverige där pensionsfonden Alecta är storägare i alla tre nämnda banker, varav två har gått omkull. Det sades att tolv miljarder kronor i investeringar hade gått upp i rök och Alecta kallades till möte av Finansinspektionen.
Alecta har skrivit ner värdet på investeringen till noll på både SVB och Signature Bank. I First Republic Bank har Alecta investeringar på 9,7 miljarder kronor.
.
Credit Suisse
Europa har inte stått utan krisande banker. Efter flera år av skandaler och juridiska problem har schweiziska storbanken Credit Suisses aktie rasat under den senaste tiden. Häromveckan bekräftades det att det fanns "betydande svagheter" i Credit Suisses finansiella rapportering under de två gångna åren.
I onsdags fick Credit Suisse en statlig kreditgaranti på 54 miljarder dollar från landets centralbank. Men trots det fortsatte aktiekursens fall och bankrusningen.
Under förra veckan pågick förhandlingar i Bern om att låta Schweiz största bank UBS ta över den krisdrabbade konkurrenten. Både UBS och Credit Suisse tillhör de 30 banker i världen som bedöms som globalt systemviktiga.
Först erbjöd UBS runt en miljard schweizerfranc för Credit Suisse, som ansåg att det var för lågt. Under söndagseftermiddagen kom uppgifter om att UBS hade höjt budet, vilket till slut landade i beskedet om att parterna kommit överens om ett sammanlagt pris på tre miljarder schweizerfranc, motsvarande drygt 34 miljarder kronor. Ett besked som välkomnades från Europeiska centralbankens (ECB) Christina Lagarde och andra centralbankschefer runt om i världen.
Vid börsöppningen på måndagen rasade både Credit Suisse och UBS på börsen, med 62 respektive 8,8 procent.
.
Centralbankerna går ihop
Under söndagen kom även beskedet om att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) tillsammans med ECB och centralbankerna i Kanada, Storbritannien, Japan och Schweiz har kommit överens om att vidta åtgärder för att stärka tillgången på dollar och likviditeten i banksystemet.
Insatsen ska inledas måndagen den 20 mars och minst pågå till slutet av april.