Klockan 13 ska finansministern ge sin bild av det ekonomiska läget i spåren av skyhög inflation och konsekvenserna av Ukrainakriget.

Just den stigande inflationens effekt på hushållen kommer att vara ett av huvudämnena. Under de senaste månaderna har det bland annat handlat om skenande elpriser liksom kraftigt höjda drivmedelskostnader som slagit mot konsumenterna. Även matpriserna skjuter i höjden. Ukrainakriget har gjort att bedömningen att inflationen skulle avta efter pandemin nu fått reviderats.

Som jämförelse presenterade Konjunkturinstitutet (KI) sin prognos under onsdagen. Inflationen enligt KPIF bedöms stiga till 5,2 procent under 2022 för sedan mattas av till 2,8 procent 2023 och ligga på Riksbankens inflationsmål 2,0 procent under 2024–2026.

Kraftigt stigande inflation

Storbanken Handelsbanken har i sin inflationsprognos som också presenterades i veckan en inflation på 4,6 procent i år medan den faller tillbaka 2,5 procent.

De stigande konsumentpriserna gör att allt fler aktörer nu räknar med att Riksbanken och Stefan Ingves redan i år höjer styrräntan. Enligt KI kommer den ligga på 0,3 procent under 2022 och 0,8 procent 2023. Såväl Handelsbanken som KI förväntar sig en första räntehöjning i början av september medan till exempel statliga SBAB sedan tidigare räknat med en räntehöjning redan i slutet av april, då till 0,25 procent.

Högre räntor

Detta skulle i så fall bidra till ytterligare en stor kostnadspost för de svenska hushållen i form av kraftigt ökade boendekostnader.

”Vi räknar med att högre räntor och energipriser betyder ökade boendekostnader med i genomsnitt 1 300 kr i månaden” skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.