Bidenregeringens första strid om USA:s så kallade skuldtak är på väg in i ett avgörande skede i kongressen.

Striden står om gränsen för hur mycket pengar USA får låna för att kunna betala för sig. Skuldtaket ligger i dag på 28 400 miljarder dollar, men har i praktiken redan överskridits med flera hundra miljarder, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Än så länge har finansdepartementet kunnat betala för sig ändå, med hjälp av extraordinära åtgärder.

Utrymmet snart slut

Men utrymmet för denna typ av manövrar är snart slut och risken är att det slutar med inställda betalningar på räntor och amorteringar någon gång mellan den 15 oktober och 4 november, enligt bedömare.

Nedstängningar av federal verksamhet och stopp för utbetalningar av olika statliga stöd kan komma ännu snabbare, om det nya budgetåret inleds den 1 oktober utan en uppgörelse om nya anslag.

– Det är ett problem att båda sidor testar hur långt man kan driva det här, säger Elisabet Kopelman, storbanken SEB:s USA-ekonom, om det låsta läget i kongressen.

Situationen skapar osäkerhet på marknaden. Risken finns att politikerna felbedömer situationen och att USA därmed av misstag får problem att sköta sina betalningar, varnar Kopelman.

En demokratisk majoritet i representanthuset har godkänt ett förslag om att tillfälligt upphäva skuldtaket till slutet av 2022. Men i senaten ser det kärvare ut.

Senatens majoritetsledare Chuck Schumer måste först samla sina egna partikamrater runt Bidenregeringens omstridda budgetförslag. Samtidigt ska han övertyga ett tiotal republikaner att godkänna ett upphävt skuldtak.

"Ekonomisk katastrof"

Tonläget i debatten är högt. USA:s finansminister Janet Yellen har i en debattartikel i The Wall Street Journal varnat för en "omfattande ekonomisk katastrof" om hon inte får låna mer för att betala räkningar och räntor.

Men Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, har hittills ställt sig avvisande. Han vill inte hjälpa Bidenregeringens att få igenom sina jättesatsningar ett år inför mellanårsvalet 2022.

I stället har han kontrat med ett förslag som skulle möjliggöra finansieringen av befintlig federal verksamhet till den 3 december, utan att höja skuldtaket. Utöver det har han sagt att det är upp till Demokraterna att på egen hand, med enkel majoritet i senaten, försöka undanröja problemet med skuldtaket.

– Men skulle man bedöma att nu är det verkligen fara och färde, då är det klart att då kommer man att lösa det, säger Kopelman.

– Det är inte så att USA inte kommer att betala räntor eller att man inte kommer betala för obligationer som förfaller. Det ligger väldigt långt bort. Alla vet ju att USA kan betala sina räkningar. Så det här är högst självpåtaget, tillägger hon.

78 gånger under efterkrigstiden

Den stora risken är snarare att det ska sluta som i efterdyningarna av efter finanskrisen 2008, då Obamaregeringens finanspolitik ströps i kölvattnet på en batalj i kongressen om just skuldtaket. Om samma sak skulle drabba Bidenregeringen i pandemin kan det slå hårt mot återhämtningen, varnar Kopelman.

Dessutom kan de ständigt återkommande striderna om USA:s skuldtak nagga marknadens förtroende för USA i kanten, vilket på sikt kan skapa en så kallad riskpremie på USA:s låneräntor.

Kongressen har under efterkrigstiden gått igenom samma typ av debacle kring skuldtaket 78 gånger, enligt nyhetssajten Politico. Det har alltid slutat med lagstiftning som löser den akuta krisen – ofta undantagslagstiftning som tillfälligt upphäver skuldtaket och låter regeringen fortsätta finansiera sig med nya lån.

Under Donald Trumps fyra turbulenta år i Vita huset höjdes skuldtaket tre gånger. Och i ett fjärde krisläge klubbades ett tillfällig undantag.