Riksbanken har höjt styrräntan sedan i våras och i takt med det har priserna på bostadsmarknaden fallit.
Flera banker, och även Riksbanken, spår att priserna kommer att rasa med 20 procent från toppen.
Där är vi inte i nuläget i riket som helhet. Men på vissa marknader är vi snart halvvägs, enligt Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
– Man bör påminna sig om att det som skedde under pandemin inte heller var sunt. Vi jämför oss med en unik period där marknaden var helt galen, dessutom hade vi låg ränta och låg inflation. Man kanske till och med kan prata om en normalisering istället för en katastrof, säger hon.
Villorna i Storgöteborg har backat med 9,1 procent på ett år, i Stormalmö är villapriserna ned med 9,9 procent och i Storstockholm med 8,1 procent.
I riket som helhet har villorna backat med 5 procent och bostadsrätter med 6,3 procent, enligt Wörmann.
Räntan slår hårt
Räntehöjningarna är det som slår allra hårdast mot bostadsmarknaden just nu.
Men också prisökningarna på mat, energi och bränsle gör oss mer försiktiga och får oss att avvakta med bostadsköp, enligt Cecilia Hermansson, docent vid Kungliga tekniska högskolan och forskare i fastigheter och finans.
– Det är en ganska dramatisk utveckling för många, både vad gäller räntor och priser, säger hon.
Också bostadsrättsföreningarnas lån påverkas av räntehöjningarna, vilket slår mot hushållens plånböcker och i förlängningen bostadspriserna.
De bostadsrättsföreningar som inte har lokaler att hyra ut och som har gjort renoveringar eller är relativt nybyggda påverkas i högre grad, enligt Hermansson.
– Där kan det bli ganska stora avgiftshöjningar och det kan vara kännbart i plånboken också. Så det är inte bara den egna räntan man sitter med.
Jobbigt att grannen fick mer
Att priserna inte rasat mer, trots att de flesta väntar sig att styrräntan ska landa på drygt 3 procent nästa år, beror på att det finns en seghet i marknaden.
Det sitter långt inne för säljarna att gå med på att grannen fick en halv miljon mer för sin bostad för ett halvår sedan, enligt Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
– Säljarna har svårt att acceptera det nya läget och håller emot prisnedgången. Det ser vi bland annat på att det tar längre tid innan bostäder säljs. Säljarna håller ut och hoppas att det ska vara en tillfällig svacka, säger han.
När det vänder är svårt att sia om, säger Cecilia Hermansson.
– Jag skulle kunna tänka mig att så länge som Riksbanken signalerar höjningar så är det svårt att se en botten.
– Hela nästa år tror jag kommer att vara tufft, det är svårt att se en uppgång i alla fall.
Enligt Mats Bergman borde marknaden bottna någon gång under 2023.
– Om scenariot kring styrräntan stämmer och räntan planar ut under våren, och om konjunkturnedgången inte blir särskilt svår, så kommer nog marknaden att stabilisera sig nästa år. Men det är svårt att förutsäga, säger han.
När kan priserna stiga?
Men för att priserna ska stiga måste läget bli mer stabilt och världsekonomin börja ljusna, enligt Cecilia Hermansson.
– Jag tror att det måste finnas signaler om att Riksbanken börjar sänka räntan och att man har låg inflation igen och att den inte går upp igen nästa vinter.
Mats Bergman tror inte att vi, när priserna väl stabiliserats, kan räkna med stigande bostadspriser på samma sätt som vi haft de senaste decennierna.
– Priserna har stigit till en nivå som är väldigt hög i förhållande till inkomsterna. Min prognos är att vi inte kan räkna med 20-30 år av stigande priser, utan att det snarare kommer att röra sig mer i sidled, säger han.
