– Fortsätt månadsspara. Nedgången är inte bara av ondo, man får fler fondandelar för pengarna nu. Man kan se det som lite rea just nu, säger Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted.
Sedan i mars i fjol har börsen gått rejält uppåt, med små, små dippar då och då. Men både aktieägare och fondsparare har blivit rikare. Sedan raset den 23 mars 2020 och fram till den historiska toppen i början av september i år har börsen gått upp över 100 procent.
– Skulle börsen bara stiga så får man mindre och mindre för pengarna. Ser man det på det sättet så peppar man humöret att fortsätta spara, säger hon.
Men så har det hänt saker. September har inte bara inneburit blommande astrar och immiga plommon, utan också en skakig börs med en nedgång på runt 6 procent. Bakom ligger en hel bukett av oro – komponentbrist, inflationsoro, det krisande kinesiska fastighetsbolaget Evergrande och amerikansk politik, bland annat.
Långsiktigt sparande
Men nedgången nu betyder väldigt lite, i alla fall för den som sparar långsiktigt i fonder, förklarar Sharon Lavie. Med tiden kommer alltid en vändning.
– Ska man använda pengarna om tre till fem år så kanske man inte ska ha hela sparandet på börsen. Då kan man ha en blandfond, med både räntepapper och aktier.
Men om pengarna är tänkta för längre fram än så, som pension eller framtida bostadsköp, så tycker hon att de absolut ska få sitta kvar i fonder som består av aktier. Däremot kan man kontakta sin bank och be om hjälp att se över risken på fonderna, tycker hon.
Anders Stenkrona, sparexpert på Nordea, är inne på samma linje.
– Börsen har i genomsnitt gått upp ungefär tio procent per år under lång tid. Om man lyckas blunda för den här nedgången nu så ska man sitta lugnt.
Fast han tycker att man ska känna efter noga hur obehagligt skaket känns. Den som upplever att det är djupt obehagligt att pengarna minskar kanske inte ska ha dem i aktiefonder alls, börsen går ju alltid upp och ned.
Men den som kan stå ut med lite börsoro bör tänka igenom hur mycket man kan tåla att förlora.
– En del pratar om "sova gott-punkten". Hur känns det om pengarna minskar med 10 procent, med 20 procent eller med 30 procent? Jag tycker att man ska prata med en rådgivare och få till den risknivå som passar. Då blir det inte så panikartat, säger han.
Men risknivå är ett ganska abstrakt begrepp för de flesta, medger han. Egentligen vill ju ingen förlora en enda krona
– De främsta placerarna tänker i risk och sannolikhet. Fast vi har svårt att tänka så. Men ju längre vi sparar pengarna, desto lägre blir risken. Aktieindex ökar i genomsnitt med ungefär 10 procent per år, och då ökar också sannolikheten för att pengarna växer med tiden, säger han.
Fruktsallad med ränta i
Han tycker att man ska satsa på indexfonder, och gärna med bredd och spridning.
– Som en fruktsallad, ett brett index, och blandat med räntebärande papper för att få ned risken.
Både han och Sharon Lavie vill dock varna för en miss som småsparare ofta gör när börsen skakar.
– Om det kommer en dipp så tar de ut allt från börsen och tänker "skönt, nu är man ur det". Men då missar man uppgången igen. Dela upp sparandet i kakor i stället, och ta ut en del, säger Sharon Lavie.
– Dessvärre säljer många av sina investeringar och tar ut pengarna, och sätter sedan in dem på börsen igen över den nivå där de gick ut. Det är ett negativt flockbeteende, säger Anders Stenkrona.