Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, gör en liknelse med gynnsamma vindar till havs:

– Det är inte så att vi kör med storsegel och spinnaker, men vi har åtminstone ett fullt segelställ.

Ser låg risk för nya bottennapp

För att hitta en billigare börs måste man tillbaka till riktigt allvarliga krislägen, som pandemiutbrottet 2020 eller eurokrisen 2011-2012, enligt Söderfjell. Börsens så kallade P/E-talet – som anger aktiernas pris i förhållande till kommande års väntade vinster – är nu nere på 13,7. Det kan jämföras med snittet de gångna tio åren på 16,4.

– P/E-talet nu är alltså 17 procent lägre än tioårssnittet, konstaterar han.

Fast det är inte en spikrak linje uppåt han ser framför sig. I stället väntar ganska grov sjö för den som ger sig ut på finansmarknaden de närmaste månaderna.

– Det kan nog gå både upp och ned med 5 procent från de här nivåerna, säger han.

Men han ser risken för nya bottennapp som låg. Enligt Söderfjells sjökort hade börsen bottenkänning i höstas och nu är trenden uppåt – i linje med de gångna två månadernas kurslyft på Stockholmsbörsen på 15 procent.

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, noterar också de allt fler positiva signalerna för börsspekulanter.

– Inflationen har äntligen kommit in lite lägre än väntat, både i USA och Europa. Stämningen bland konsumenter har också förbättrats lite, om än från låga nivåer, säger hon.

Vill inte blåsa faran över

Hon noterar även en studs uppåt för inköpschefsindex från Europa.

– Sedan har vi det faktum att centralbankerna ändå börjar närma sig slutet på cykeln av räntehöjningar. Sannolikt kommer de flesta att pausa någon gång under första kvartalet 2023, säger Landeborn.

Fast hon vill inte absolut inte blåsa faran över för nya breda börsfall. Tvärtom. Ett högre ränteläge än på många år och fortsatta problem med inflation väntas. Det kommer att slå mer mot konjunkturkänsliga företag än vad marknaden just nu räknar med i prissättningen på börsen, enligt Landeborn.

– De pengar man stoppar in på börsen nu ska man vara beredd på att de kan variera i värde framöver – så att man inte behöver dem till sommaren, säger hon.

Tumregeln säger att det dröjer 6-12 månader för att fullt ut se resultatet av hur de kraftiga och snabba räntehöjningar som har gjorts under året slår mot efterfrågan och tillväxt. Och ännu återstår det en del höjningar för både Riksbanken och kollegorna i Washington och Frankfurt.

"Jag tror att oron kommer att öka igen"

– Jag tror att oron kommer att öka igen – när man ser att efterfrågan dämpas, konjunkturen bromsar in, risken för att bli arbetslös ökar, folks elräkningar stiger och konsumtionen minskar. Det kommer att slå igenom hos bolagen, säger Landeborn.

Svenska hushåll ska förutom en fortsatt orolig börs även räkna med fortsatt inflation och rejält högre kostnader för bolån, enligt Landeborn.

– Det tror jag kommer att påverka plånböcker och konsumtion mer när vi kommer in i nästa år, säger hon.

Riksbanken väntas fortsätta höja styrräntan till uppåt 3 procent till början av 2023 och boräntorna hänger på uppåt.

– Och man ska nog räkna med att bolånet kommer att vara dyrt under en tid framöver. Frågan är om det kommer tillbaka till de här låga räntorna vi har haft. Det är nog tveksamt, som det ser ut nu, säger Landeborn.