Det var ett dystert första halvår på börsen – fram till juli. Stockholmsbörsen rusade med närmare 12 procent under förra månaden. På andra sidan Atlanten blev ökningarna för två av de ledande indexen – tekniktunga Nasdaq och det bredare S&P 500 – de bästa sedan november 2020 när Wall Street stängde för månaden.
Allt detta trots att månaden innehöll mörka inflationssiffror, ytterligare en trippelhöjning från amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) och en potentiell energikris som närmar sig i Europa.
Men vissa indikatorer på att inflationen kan börja falla tillbaka, att långräntorna har sjunkit och att rapportsäsongen ändå har varit hyfsad ledde till den ökade börsoptimismen i juli, enligt de börsexperter som TT har pratat med.
– Det fanns en stor pessimism tidigare men när vi gick in i juli visade kvartalsrapporterna, både här hemma och i USA, att bolagen generellt går rätt bra. De ser ingen avmattning utan efterfrågan är fortfarande stark, säger Swedbanks chefsstrateg Mattias Isakson.
Ökad tro på råvarupristopp
Att råvarupriserna, och framför allt oljepriset, har kommit ned från sina toppar är ytterligare ett bidrag till börsens tvära vändning. Energifonder och råvarufonder var bland de mest sålda under juli, något som tyder på att åtminstone småspararna tror på att tiden med rusande råvarupriser kan vara förbi, enligt Frida Bratt, sparekonom på nätbanken Nordnet.
Indexet S&P GSCI som inkluderar energi, industrimetaller, ädelmetaller, jordbruksprodukter och boskap har sjunkit 15 procent från årshögsta i mitten på juni, enligt nätbanken Avanza.
– Det är ett tecken på att man tror att det här är en vändning när det kommer till råvarupriserna – och det är dem som ligger till grund för den höga inflationen, säger Frida Bratt.
Värsta höjningarna kan vara förbi
Vid det senaste mötet i juli hintade även Fed-chefen Jerome Powell om en möjlig inbromsning i räntehöjningarna under kommande möten, vilket satte fart på börsen.
– Det finns en förhoppning på att de kraftigaste åtstramningarna kan vara över, säger Maria Landeborn, seniorekonom på Danske bank.
Samtidigt ökar spekulationerna på Wall Street kring att Fed i stället kommer att börja sänka räntan redan nästa år, något som har sin grund i recessionsoron som växer i USA.
– Räntesänkningar är någonting som aktiemarknaden generellt gillar. Nu börjar man se räntesänkningar framför sig för att konjunkturen kan komma att kräva det. Blir det så kan det vara början på en vändning, säger Frida Bratt.
Betyder inte att det vänder
Men trots lättnaden i juli anser Maria Landeborn att man inte ska blåsa faran över än.
– Nu går vi in i en höst med fortsatt höga energipriser för svenska och europeiska hushåll, höga räntor som kommer att påverka hushållens boendekostnader samtidigt som att löneökningarna inte kompenserar för den inflation vi har, säger hon.
Det har hänt förr att det sker sådana här tillfälliga uppgångar, eller björnmarknadsrallyn, under längre börsnedgångar.
– Rörelserna i juli ska man snarare se som ett lättnadsrally än en långsiktig vändning, säger Mattias Isakson.
Det står klart att konsumtionen kommer att påverkas i höst – men frågan är hur mycket. Den största frågan är om vi står inför en lågkonjunktur eller inte.
– Finns det fler tecken på att vi gör det, då kommer det att vara negativt för börsen, säger Maria Landeborn.