Bostaden tynger storstadsbons ekonomi

Skyhöga bostadspriser i storstäderna gräver djupa hål i storstadsbornas ekonomi. Trots låga räntor har barnfamljer i villa i Göteborg eller Stockholm runt 13 000 kronor mer i bostadskostnad varje månad jämfört med dem som bor i landets minsta kommuner, enligt Swedbanks boindex.

Storstadsbor betalar så mycket mer för att bo. Arkivbild.

Storstadsbor betalar så mycket mer för att bo. Arkivbild.

Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Ekonomi2021-12-08 05:00

I snitt lägger svensken som är sammanboende och köper småhus 27 procent av sin disponibla inkomst på boendet, berättar Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom. Swedbank sammanställer ett boindex, som består av samtliga boendeutgifter relaterade till inkomsterna i kommunerna.

– Generellt sett är det ungefär lika mycket som för tio år sedan. Trots en kraftig prisuppgång och höjda energipriser. Det beror på att räntorna är så låga.

Men genomsnitt är bara just ett genomsnitt. I storstäderna krävs betydligt mycket mer än 27 procent av den disponibla inkomsten för att köpa bostad. Stockholmare som är sammanboende i småhus i Stockholms stad lägger 35 procent av sin disponibla inkomst på boendet, den genomsnittliga boendekostnaden ligger på drygt 24 000 kronor per månad.

Göteborgare i Göteborgs stad som är sammanboende i småhus lägger 36 procent, eller nästan 22 000 kronor per månad. Ensamstående med barn i småhus får lägga 70 procent, eller mer både i Stockholm och Göteborg.

Drygt 10 000 i månaden

Annat är det i de allra minsta kommunerna i landet. Där är genomsnittet, under samma förutsättningar, bara 21 procent av den disponibla inkomsten. Där är den genomsnittliga boendekostnaden 10 400 kronor i månaden.

Storstadsborna får punga ut med betydligt större summor för att bo.

– En tvåbarnsfamilj kan få betala 13 000 mer i månaden för en villa i storstadsområden än i de minsta kommunerna. Bostadsutgifterna slukar så mycket mer av den disponibla inkomsten.

Swedbank är inte ensam om att räkna på hur de höga bostadskostnaderna i storstadsområden slår. Stockholms Handelskammare har just kommit med en rapport som visar på att människor i vanliga samhällsbärande yrken som brandmän, poliser och vårdpersonal får svårt att skaffa bostad i Stockholmsområdet med de löner de har.

Arturo Arques pekar på att de höga priserna gör hushållen i framför allt storstadsområdena mycket räntekänsliga.

– Nu är räntan låg, men vi kan konstatera att hushållen har väldigt mycket lån.

– Möjligheten att köpa bostad beror på var i landet man bor, och om man är sambo eller ensamstående. De är väldigt goda i Sandviken, men om man är ensamstående i storstäderna så är det väldigt svårt.

Unga förstagångsköpare

Även för unga är det riktigt svårt, särskilt i Stockholm, konstaterar han.

Men den som har möjlighet att vända blicken mot landets minsta kommuner får helt andra chanser. Trots att inkomsterna är lägre och kommunalskatten ofta högre så blir det mer över till annan konsumtion då boendet är betalt, förklarar Arturo Arques.

Frågan är bara vad man ska göra med informationen. Den som är rotad i storstan och har jobb och familj där vill kanske inte så gärna flytta till Bräcke, Färjelanda eller Norsjö, bara för att man får mer kvar i plånboken efter bostadskostnaderna.

– Men möjligheterna att flytta ut är större nu, med ökat distansarbete. I stället för att bo i storstäder kan man titta på kommunerna runt om, säger Arturo Arques.

Fakta: Så har Swedbank räknat

Swedbanks boindex utgår från medianinkomster och bostadspriser i respektive kommun, och lägger in samtliga boendeutgifter, som driftskostnader, försäkring, elpriser, sophämtning, slitage och underhåll, uppvärmning med mera. Utgångspunkten är 75 procents belåning (dock ej för unga förstagångsköpare, där är den 85 procent) och de amorteringsregler som gäller, så amortering räknas också in där det blir aktuellt.

Källa: Swedbank


Fakta: Så stor del av inkomsten går till boendet

Swedbank har tittat på hur stor del av den disponibla inkomsten som går till boendet i storstäder respektive landets 40 minsta kommuner.

I Stockholm går 35 procent av den disponibla inkomsten till boendet för sammanboende med barn, och 70 procent för ensamstående med barn.

I Göteborg är andelarna 36 respektive 71 procent.

Men i de mindre kommunerna är andelen betydligt lägre. I exempelvis Bräcke, Malå, Norsjö och Sorsele är andelen 19 procent för sammanboende med barn i småhus, och runt 33 procent för ensamstående med barn i småhus.

Källa: Swedbank

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!