Redan i höstas målade branschorganisationen upp en mörk framtidsprognos. Nu ser läget ännu dystrare ut.

– Inflationen har blivit ännu högre och Riksbanken har därmed skruvat upp räntehöjningarna mer än vi trodde, samtidigt som byggkostnadsökningarna inte dämpats och vi ser fortfarande inte att bostadspriserna bottnat än, säger Johan Deremar.

– Nästan alla ingående delar som vi såg i höstas har egentligen bara förvärrats.

Tio års tillbakagång

Byggföretagen bedömer att 25 500 bostäder kommer att påbörjas under 2023. Det är 13 000 färre än prognosen i höstas och innebär en halvering av bostadsbyggandet på drygt ett år.

– Vi är tillbaka på nivåer som rådde runt 2012–2013, så nästan ett decenniums tillbakagång.

Samtidigt har befolkningen ökat avsevärt under de senaste tio åren och behovet av bostäder är därmed större, konstaterar Johan Deremar.

– Det kommer att bli svårare att få tag på en bostad framöver, säger han.

Det dystra läget påverkar även sysselsättningen i byggindustrin. Redan under 2022 minskade sysselsättningen med 3,6 procent jämfört med 2021, något som tros bero på att utländsk arbetskraft lämnat Sverige som en följd av den svaga kronan. Samtidigt är arbetslösheten bland byggnadsarbetare på en rekordlåg nivå, och det råder brist på erfaren arbetskraft.

Lång återhämtning

Men en omsvängning närmar sig, konstaterar Byggföretagen. Antalet sysselsatta bedöms minska med 21 000 personer, totalt 6,3 procent, mellan 2022 och 2024.

– Vi tror att arbetslöshet och varsel också kommer att stiga framåt hösten tyvärr, säger Johan Deremar.

Det ser ljusare ut inom de två andra delarna av byggindustrin: anläggning och lokal, vilka väntar hålla sysselsättningen uppe något under 2023.

– Men det kommer att ta många år att återhämta det här. Det blir ett ganska kraftigt fall i sysselsättningen sett över två år och bara någon procents uppgång under nästa år, säger Johan Deremar och tillägger:

– Den samlade bilden är rätt dyster tyvärr.