Ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer ska vara på plats senast 2035, enligt Tidöpartierna.
Därefter ska en "massiv" utbyggnad av kärnkraft ske till 2045.
Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi, anser att dagens besked skickar fel signaler.
– Signalen regeringen nu skickar är att de lämnar idén att utbyggnad av kraftproduktion ska ske på marknadsmässiga och teknikneutrala villkor. Det är en 180-graders gir från den ordning som rått sedan avregleringen av elmarknaden 1996.
– Vindkraften kan möta merparten av det ökade elbehovet till 2035. Det är teknik och system som redan finns, och som i dag byggs helt utan subventioner.
Beskedet tas däremot emot väl av Åsa Pettersson, vd på branschorganisationen Energiföretagen.
– För att möta elbehovet som samhället kräver är en ökad statlig styrning och samordning nödvändig, säger hon.
"Handlar om stora investeringar"
Hon ställer sig också positiv till att regeringen ska utreda en riskdelnings- och finansieringsmodell, liksom att en kärnkraftssamordnare ska utses för att driva på åtgärder för att genomföra målen.
– Vi har efterfrågat att staten tar ett grepp på den här frågan. Därför är det positivt med ökade anslag till kärnkraft och att det tydliggörs vilken roll staten ska ha.
– Det här handlar om stora investeringar och då är det viktigt för aktörer i branschen att staten kan garantera en delad risk, säger Åsa Pettersson.
"I linje med andra stater"
Även statliga Vattenfall välkomnar regeringens kärnkraftsplan och framhåller att den stärker förutsättningarna för att investera.
"Genom en riskdelningsmodell mellan olika aktörer där även staten tar en roll kan finansieringskostnaderna för ny kärnkraft sänkas, vilket är en förutsättning för konkurrenskraftiga elpriser för svenska kunder. Det går i linje med hur andra stater där man bygger ny kärnkraft gör", skriver Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer i en kommentar.
IKEM, som företräder innovations- och kemiindustrierna i Sverige, ger tummen upp till regeringsinitiativet, men tillägger att målen borde vara ambitiösare.
"Varför inte tre storskaliga reaktorer senast 2030? Bara omställningen i våra branscher kommer innebära en elförbrukning som motsvarar all den hushållsel som används i dag", säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM, i ett pressmeddelande.