Hon pekar, i samband med ett tal i centrala Stockholm på tisdagen, på att det har tagits flera steg på vägen till dagens förtroendekris för delar av banksektorn. Även de hänger ihop med snabbt stigande räntor – bland annat problemen på den brittiska marknaden i höstas och kollapsen för kryptoimperiet FTX.

– Detta är den tredje episoden i den finansiella turbulens som kan relateras till högre inflation och högre räntor. Så detta var inte oväntat, säger hon om de gångna veckornas orosvåg i banksektorn.

– Jag kan inte påstå att vi såg just den här utvecklingen komma, men att den här typen av händelser skulle kunna ske är inte helt oväntat, tillägger hon.

"Vi har verktyg för att hantera detta"

Den första frågan Riksbanken och andra centralbanker måste ta ställning till nu är enligt Breman om situationen kräver stödåtgärder, som likviditetsstöd. Sedan kan krisen via räntemarknaden även få en åtstramande effekt på banksystemet. Detta kan göra det olämpligt att fortsätta strama åt med nya höjningar av styrräntan.

– På kort sikt har vi fått lite stramare finansiella förhållanden, men det kan se mycket annorlunda ut när vi kommer in till vårt nästa penningpolitiska möte – som är om en månad, säger hon om läget just nu.

Anna Breman lägger samtidigt till att det i nuläget inte finns några skäl att gå in med stödåtgärder till svenska banker, som hon beskriver som lönsamma, välkapitaliserade och med bra nivåer på kassan.

– Vi följer så klart detta väldigt noga. Och vi kommer ta hänsyn till detta på vårt nästa möte. Om situationen skulle förvärras har vi verktyg för att hantera detta, säger hon.

Även riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschefs-kollegan Martin Flodén har i veckan pekat på att oron i banksektorn och högre riskpremier för företag och banker på finansmarkanden måste tas i beaktande när nästa räntebesked kommer i april.

Försvarar snabba räntehöjningar

Breman försvarar samtidigt tidigare beslut om räntehöjningar – där Riksbanken i februari hade höjt styrräntan från 0 till 3 procent på nio månader. Hon håller även fast vid prognosen inför mötet i april om att det ser ut att behövas en höjning till på 25-50 punkter (0,25-0,50 procentenheter).

Risken är annars att inflationen biter sig fast på den ovanligt höga nivån där den ligger nu, enligt Breman. Inflationen – det vill säga konsumentprisökningen i årstakt – steg till 12 procent i februari. Och rensat för boränteeffekter låg inflationen på 9,4 procent, vilket kan jämföras med Riksbankens mål på 2 procent.

– Jag känner mig mycket trygg med att de räntehöjningar som vi gjorde under förra året var nödvändiga, säger Breman.

Hon beskriver inflationen som präglar ekonomin som en "allvarlig chock".

– Vi behöver verkligen komma tillbaka till en låg och stabil inflation. Det är det som kommer att möjliggöra reallöneökningar och som kommer att möjliggöra konkurrenskraft för svenska företag.