Räntehöjningen är den största i Storbritannien på 33 år, men den var väntad. Analytiker hade inför räntebeskedet räknat med en höjning på just 75 punkter, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg. I prissättningen på marknaden låg sannolikheten för en höjning på 75 punkter på 85 procent.
Den brittiska styrräntan är efter höjningen – den åttonde på lika många räntemöten – på den högsta nivån på 14 år.
Högsta inflationstakten sedan 1982
Syftet är att trycka ned inflationen – som kan beskrivas som en konsekvens av kombinationen av pandemieffekter och Ukrainakriget.
Konsumentpriserna i Storbritannien steg med 10,1 procent i årstakt i september, vilket innebär den högsta inflationstakten sedan början av 1982. Nivån kan jämföras med inflationsmålet på 2 procent.
Även USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) höjde i onsdags räntan med 75 punkter. Fed-chefen Jerome Powell tillade på presskonferensen efter beskedet att det ser ut att kunna behövas fler räntehöjningar upp till en högre nivå än vad man tidigare trott 2023.
När riskpremierna på den brittiska marknaden var som värst i höstas räknade marknaden med att Bank of England skulle behöva nästintill fördubbla styrräntan och höja med 200 punkter på novembermötet. Detta för att balansera följdeffekterna av de drastiska skattesänkningar på 45 miljarder pund (omkring 500 miljarder kronor) som den dåvarande premiärministern Liz Truss försökte driva igenom.
"Det kommer att ha ihållande effekter"
Men efter en kollaps för pundet, och en räntechock i Storbritannien, tvingades Truss backa och avgå efter bara sex veckor på posten. Sedan dess har pundet återhämtat sig och riskpremierna på den brittiska räntemarknaden sjunkit tillbaka.
Men enligt Andrew Bailey kommer förtroendeskadan som Truss finanspolitiska klavertramp orsakat ta tid att reparera.
– Det kommer att ha ihållande effekter. Vi kommer att behöva arbeta väldigt hårt för att lägga det bakom oss, sade han.
Bailey är samtidigt noga med att påpeka att det brittiska inflationsproblemet ser lite annorlunda ut än de problem som USA brottas med.
Den stora skillnaden är skenande el- och naturgaspriser i Europa i skuggan av Ukrainakriget och de strypta ryska gasleveranserna. Detta kommer enligt Bailey troligen att slå hårt mot alla europeiska länders tillväxt och därmed bidra till att ta luften ur inflationstrycket på sikt.
Detta gör enligt Bailey i sin tur att Bank of England inte behöver ha lika aggressiva räntehöjningsplaner som kollegorna i Washington – ett budskap som fick pundet att falla 2 procent mot dollarn till den lägsta kursen på två veckor.
Korta brittiska räntor följde med pundet nedåt, medan de långa räntorna klättrade uppåt.