Cementa går vidare med klimatsatsning

Cementas fabrik på Gotland är en av Sveriges största koldioxidbovar – men det ska förändras. Nu tas nästa steg för att bygga en anläggning som fångar in koldioxid och som ska göra fabriken klimatneutral.

Cementas cementfabrik i Slite på Gotland ska bli klimatpositiv till 2030, enligt planerna som företaget nu går vidare med. Arkivbild.

Cementas cementfabrik i Slite på Gotland ska bli klimatpositiv till 2030, enligt planerna som företaget nu går vidare med. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2022-05-30 10:01

Cementfabriken i gotländska Slite står för tre procent av Sveriges samlade utsläpp. Men till 2030 ska det förändras enligt Heidelberg Cement-koncernen, där svenska Cementa ingår. Nu tas nästa steg för att bygga en så kallad en CCS-anläggning som ska fånga in och lagra koldioxid.

Totalt räknar man med att 1,8 miljoner ton koldioxid ska kunna fångas in och därefter transporteras till en permanent lagringsplats flera kilometer djupt ner i berggrunden. I takt med att en växande andel biobränslen används vid tillverkningen kommer anläggningen att fånga in och lagra mer än dess fossila utsläpp, enligt företaget.

– Det innebär att vi sträcker oss så långt att vi också fångar in koldioxid från den bioenergi som vi använder i verksamheten. Det innebär alltså att vi skapar en kolsänka, så kallade minusutsläpp. Betongbyggandet i Sverige blir således klimatpositivt 2030, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Cement Sverige.

Elförsörjning en flaskhals

Förstudien som gjordes under förra året bekräftar att satsningen är både "möjlig och rimlig", enligt företaget. Nu går arbetet vidare med en genomförbarhetsstudie, som beräknas kosta 124 miljoner kronor och delfinansieras av Energimyndigheten med 51 miljoner. Totalt beräknas investeringen kosta 10 miljarder kronor.

Tongångarna från koncernen är positiva, men det finns flera hinder på vägen. Elförsörjningen beskrivs som den största flaskhalsen. Elbehovet kommer att öka från dagens 45 megawatt till 250 megawatt.

– Det innebär en årlig elanvändning på ungefär 1,5 terawattimme, säger Karin Comstedt Webb.

– Det här är en satsning som har en hög förväntan på att elnätet både till och på Gotland kommer att behöva uppgraderas.

Dessutom behövs nya miljötillstånd och längre tillstånd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite. Cementa verkar i dag under ett tillfälligt tillstånd som löper ut den sista december i år. Som ett första steg har de nu ansökt hos mark- och miljödomstolen om ett fyra år långt tillstånd, men menar att ett ännu längre behövs.

– Ett långsiktigt täkttillstånd måste vara på plats innan vi kan fatta ett investeringsbeslut, säger Karin Comstedt Webb.

Ministern positiv

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) lovordar beslutet att gå vidare med planerna.

– Cement är en av de viktigaste beståndsdelarna i hela världens användning av betong till husbyggnation, infrastruktur, vägar och järnvägar. Betong finns överallt – men det kommer också med ett stort koldioxidutsläpp, säger han.

Thorwaldsson kallar den planerade anläggningen i Slite för "hela världens pilotanläggning", och säger att han hoppas att fler länder följer efter med liknande satsningar.

– Detta är inte bara ett viktigt och bra beslut för Sverige, utan en vägvisare för hur hela världens betongindustri måste ställa om, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!