Med denna lösning hoppas Cementa – som ingår i den tyska Heidelberg Cement-koncernen – kunna säkra svensk cementförsörjning de kommande 5-6 åren.

– Svensk cementförsörjning är under de närmaste fem åren beroende av ett pussel av olika lösningar. Dels en palett av juridiska processer men dels också en del praktiska initiativ, säger Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb.

Enligt Byggföretagen är 135 000 jobb hotade när det enligt dem kommer att råda akut cementbrist i hela Sverige från och med augusti nästa år enligt en uppdaterad konsekvensanalys som man har gjort efter dagens besked. Tidigare har man talat om cirka 280 000 hotade jobb men detta löser dock inte situationen, poängterar man.

"Cementkrisen är inte löst. Bygg- och anläggningsbranschen har en mycket osäker tid framför sig”, skriver vd:n Catharina Elmsäter-Svärd i en kommentar.

Strypt export

Frågan har ställts på sin spets sedan Mark- och miljööverdomstolen i somras underkände Cementas ansökan om ett 20-årigt tillstånd för kalkbrytning i Slite med hänvisning till att miljökonsekvensanalysen inte höll måttet.

Cementa har för att fokusera på sina svenska kunder i det krisläget som har uppstått även strypt sin export av cement, som normalt går till Baltikum och Danmark.

Comstedt Webb uppger att Cementa med befintliga tillstånd räknar med att kunna säkra upp till 25 procent av sin kalkstensförsörjning med hjälp av leveranser från Storugns, där finländska Nordkalk i dag bryter kalksten.

– Men när det gäller mer volymer då kommer vi också behöva ett godkänt besked från länsstyrelsen, för att kunna hantera sten på ett annat sätt i verksamheten, säger hon.

Enligt Cementa innebär den lösning man nu lappar ihop en negativ miljöpåverkan jämfört med att fortsätta hämta stenen från det egna kalkstensbrottet i Slite. Bland annat då det kommer att krävas omfattande lastbilstransporter mellan Storugns och Slite.

Behöver skyndsamma besked

För att säkra svensk cementförsörjning räknar Cementa med att det behövs omkring 2,5 miljoner ton kalk per år. Hur mycket som måste komma från Storugns avgörs av hur mycket Cementa kan plocka upp på plats i Slite.

– Det innebär att vi kommer att flytta buller från en del av verksamheten till en annan, säger Comstedt Webb.

Stenmaterialet kommer även tas emot på en helt annan plats än varifrån det kommer nu.

– Vi kommer att behöva skyndsamma besked om detta, säger Comstedt Webb om utsikterna för att få klartecken från länsstyrelsen.

Landshövding Anders Flanking:

– Allt ska prövas på ett sakligt och korrekt sätt men jag kan naturligtvis inte säga hur lång tid det kommer ta utan kan bara kommentera att det är ett komplicerat ärende, säger han till TT.

Han konstaterar dock att det här är en kritisk och omdiskuterad fråga bland gotlänningar.

– Det är en stor fråga för gotlänningar på olika sätt, en del människor är oroliga för jobben men det det handlar också miljö och vattentillförseln.

Planen just nu är att transportera 30 000 ton kalksten från Storugns till Slite i november. Detta ska sedan kunna ökas till upp till 200 000 ton per månad.

Ett pussel av lösningar

Parallellt med att Cementa säkrar cementproduktionen i Slite de kommande 5-6 åren siktar bolaget fortfarande på att få ett nytt långsiktigt täkttillstånd för kalkstensbrytning i Slite. Bolaget avser att lämna in en ansökan om ett sådant tillstånd under 2022.

I Cementas planering inför framtiden finns förutom ett nytt täkttillstånd även att öka dricksvattenförsörjningen på Gotland med hjälp av ett nytt reningsverk och att till 2030 bygga upp världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite.

TT har sökt näringsminister Ibrahim Baylan (S) men han hänvisar till tidigare lagrådsremiss.