När man är sjukskriven har man rätt till sjukpenning. Men bara upp till en viss nivå. I takt med att reallönerna, alltså lönen i förhållande till prisnivån, har stigit de senaste åren har allt fler en lön som överstiger inkomsttaket, och kompenseras därför inte i samma utsträckning vid sjukfrånvaro.

– Det varit en nedåtgående trend sedan 90-talet, vi har haft låg inflation och god löneutveckling. Då är det fler och fler som hamnar över inkomsttaken som inte har hängt med och höjts, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan som har kartlagt kompensationsgraden för sjukpenningen under de senaste 20 åren.

Skapar obalans

Inkomsttak inom den allmänna försäkringen har alltid funnits, säger Lidwall, men han menar att de bör följa den allmänna löneutvecklingen.

– Tanken från början var att sjukförsäkringen inte ska kunna garantera levnadsstandarden för väldigt förmögna människor. Men samtidigt måste alla kunna få en rimlig del av sin inkomst försäkrad.

För högavlönade, som chefer och yrkesgrupper som kräver högskoleutbildning, är skillnaden störst. Från att ha fått i genomsnitt 70 procent av lönen i sjukpenning 1995 får de nu knappt hälften. Något som skapar obalans, menar Lidwall.

– Yrken som kräver högskoleutbildning bör ha en bättre kompensationsgrad än 50 procent kan man tycka, eftersom de betalar sociala avgifter på hela sin inkomst. Det är viktigt med balans, om stödet för sjukförsäkring ska finnas brett för alla inkomst- och yrkesgrupper. Annars kanske man börjar fundera, varför ska jag betala för en försäkring som inte försäkrar mig?

Män får mindre

Även män kompenseras mindre, relativt sett, eftersom de generellt har högre löner. Kvinnor kompenseras med i genomsnitt 68 procent av sin lön, motsvarande siffra för män är 64,5 procent.

Förra året höjdes inkomsttaket från 8 till 10 prisbasbelopp. Det innebär att om man tjänar upp till 525 000om året är hela inkomsten försäkrad i den allmänna sjukförsäkringen.

– Det påverkar också kompensationsgraden i positiv riktning, säger Lidwall.