Chefer negativa till religiösa kläder

Många företagsledare ser religiösa attribut hos arbetssökande som något negativt, enligt en ny undersökning. –Det här är den krassa verkligheten, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan.

Nära hälften av de tillfrågade företagsledarna i en undersökning svarar att de ser negativt på religiösa attribut eller kläder som slöja. Arkivbild.

Nära hälften av de tillfrågade företagsledarna i en undersökning svarar att de ser negativt på religiösa attribut eller kläder som slöja. Arkivbild.

Foto: Martina Holmberg / TT

Ekonomi2023-06-17 07:19

Järvaveckan Research har med hjälp av Kantar Sifo undersökt hur företagsledare och chefer i små- och medelstora företag ser på en rad frågor som rör mångfald.

– I Sverige är vi på många sätt mest toleranta i världen, men resultaten från vår rapport visar något annat. Det här är den krassa verkligheten, säger Ahmed Abdirahman, som grundat politikerveckan i Järva.

"Frustrerande"

Av de tillfrågade företagsledarna har 47 procent svarat att de påverkas negativt vid en intervju om den arbetssökande bär religiösa attribut eller kläder som kors, kippa eller slöja. Två procent ser det som något positivt och 31 procent uppger att det inte spelar någon roll.

– När det kommer till religiösa kläder handlar det oftast om slöja. Det är frustrerande att se de här svaren eftersom jag vet hur det påverkar många människor i vårt land som vill göra rätt för sig, säger Ahmed Abdirahman.

Företagsledarna på medelstora företag med fler än tio anställda är något mer negativt inställda till religiösa attribut (52 procent) än de på små företag (46 procent). Manliga ledare är också mer negativt inställda än kvinnliga, 52 mot 36 procent.

– Alla politiker pratar om att arbete är vägen till integration. Men när nästan 50 procent av cheferna har de här fördomarna så motarbetar det samhällsintresset. Det är inte gemene svensk som tillfrågats, utan det handlar om svenskt näringsliv. Där har vi ett problem, säger Ahmed Abdirahman.

Han drar paralleller till en annan undersökning som Järvaveckan Research genomförde tidigare i år. Där uppger nästan hälften av de tillfrågade boende i Sveriges 60 så kallade utsatta områden att de upplevt diskriminering i arbetet på grund av etnicitet eller religion.

Bekräftar magkänsla

– Den här undersökningen bekräftar att det inte bara handlar om en magkänsla. Många känner en knut i magen när de ska söka jobb och nu visar det sig att den knuten är befogad.

Undersökningen har inte ställt några frågor om utbildningsnivå. Frågan rör de kandidater som har kommit vidare till intervju.

– Vi kan ha anonymiserade ansökningar utan namn, adress och bild. Men i slutändan måste kandidaten komma på intervju. Har du slöja så möter du den här typen av fördomar då, säger Ahmed Abdirahman.

Enligt honom hotar fördomarna svensk tillväxt, och avskräcker talanger från att komma till Sverige.

– För att stärka Sveriges position som attraktivt för global talang, och för att tillvarata hela talangpoolen i Sverige, är det avgörande att Sverige fortsätter att vara öppet mot omvärlden, mot mångfald och olika kulturer. Vi har lagar mot diskriminering på arbetsmarknaden, men ändå döms människor efter sitt utseende eller vad de har på sig, säger han

Enligt Ahmed Abdirahman, vd och grundare av politikerveckan i Järva, känner många som bär religiösa kläder eller attribut en klump i magen när de söker jobb. Arkivbild.
Enligt Ahmed Abdirahman, vd och grundare av politikerveckan i Järva, känner många som bär religiösa kläder eller attribut en klump i magen när de söker jobb. Arkivbild.
Fakta: Undersökningen

Järvaveckan Research har med hjälp av Kantar Sifo under maj 2023 tillfrågat 1 046 företagare i små- och mellanstora företag från olika delar av landet om deras syn på en rad frågor relaterade till mångfald.

Resultatet har resulterat i rapporten: "Järvaveckan Research Perspektiv - Näringslivet och Mångfald".

Utöver hur de ser på religiösa attribut har företagsledarna också, bland annat, fått svara hur de ser på kandidaternas dialekt och namn.

17 procent uppger att de ser ett Mellanösternklingande namn som något negativt, och motsvarande 14 procent för ett afrikanskt klingande namn.

När det kommer till synlig etnicitet uppger 11 procent att de ser det som något negativt. 33 procent ser förortssvenska som något negativt.

Källa: Järvaveckan

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!