– Jag tror att hushåll, företag och kommuner inte riktigt har tagit höjd för hur besvärligt det kommer att bli i höst och vinter, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Hon tycker att det ser ut som att den energi- och inflationskris vi befinner oss i blir betydligt värre ekonomiskt än pandemin – även om det än så länge inte ser ut att bli en lika djup och utdragen kris som finanskrisen 2008-2009 och den påföljande skuldkrisen.

– Det kommer att finnas ensamstående med barn och pensionärer som får väldiga problem med el- och livsmedelspriserna. Men där utgår jag ifrån att vi har riktade stöd, så där utgår jag från så att vi inte ska vare sig svälta eller frysa – oavsett vilka vi är, säger Winsth.

"Allt går åt fel håll"

Samtidigt tror hon att många nu måste ställa in sig på en ny situation, när värdet på fastigheter, aktier och fonder faller.

– Nu går allt det åt fel håll, samtidigt som räntorna, energipriserna och inflationen stiger. Så hushåll som tycker att det har blivit dyrt nu – ja, det blir värre.

Riskerna är på nedåtsidan, enligt Nordea. De ser risker för skenande energipriser, risker i Ukrainakriget och befarar att det spända säkerhetspolitiska läget kring Taiwan kan förvärras.

En lång vinter med utdragna vinterhögtryck – med hård kyla och svaga vindar – är samtidigt ett påtagligt hot, enligt Winsth.

– Har vi tur har vi vädret med oss, men har vi otur har vi inte det. Då är jag orolig för att de faktiskt måste stänga ned tysk industri och det har stor betydelse för oss, som har mycket handel med Tyskland.

Ny omgång stödåtgärder

Sveriges regering efter valet – liksom deras kollegor runt om i Europa – måste vara inställda på en ny omgång finanspolitiska stödåtgärder, enligt Winsth.

Hon konstaterar att hållbarhetsfrågan redan har hamnat i skuggan politiskt. Samtidigt visar den senaste tidens protester i Östeuropa att det kan bli svårt att hålla ihop EU:s sanktionspolitik mot Ryssland framöver.

TT: Kan energikrisen fortplanta sig och bli en finanskris?

– Det är absolut inte vårt huvudscenario, säger Winsth.

Men de statliga kreditgarantier som klubbades i riksdagen i veckan tror hon var en bra förebyggande åtgärd. De ger ett grundläggande likviditetsstöd till energibolag som har börjat få svårt att få fram tillräckligt med pengar till säkerheter vid transaktioner på energimarknaden när elpriserna rusar uppåt.

– Men för att energikrisen ska sprida sig och bli riktigt besvärlig tror jag att vi måste börja tvingas stänga ned industrin, säger hon.

Den avgörande frågan just nu är enligt Winsth hur omfattande och utdragna eventuella nedstängningar blir och hur stora balansräkningar industriföretagen måste ha för att överleva – alternativt hur mycket stöd de drabbade företagen kan få från politiskt håll.

– Jag tror absolut att det finns möjlighet att vi får se korttidsstöd igen, till exempel permitteringsstöd, säger hon.

Två trippelhöjningar

Samtidigt räknar Nordea med att Riksbanken stramar åt ekonomin med två trippelhöjningar på 75 punkter (0,75 procentenheter) av styrräntan i år, följt av en höjning på 25 punkter i februari.

I kombination med åtstramningar även i omvärlden befinner vi oss i ett dramatiskt omslag för de finansiella förhållandena, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Winsth varnar för att Riksbanken kan vara på väg att ta i för hårt i sin åtstramning.

– Det vill säga att de höjer lite för mycket och lite för länge, säger hon.

Detta kan göra att det fall i bostadspriserna som redan påbörjats blir onödigt stort, befarar Winsth.

Samtidigt äter inflationen – som i Sverige kan toppa kring 10 procent enligt Nordeas prognoser – upp hushållens köpkraft.

– Vi har extremt stora reallönefall. Det är bland de största vi har uppmätt, kanske de största sedan 1990-talskrisen, säger Winsth.