Både tidpunkten och takten på Riksbankens ränteförändringar har en avgörande effekt på boräntorna, särskilt de med rörlig ränta.
Hur det går den närmaste tiden – med ett hårt tryck uppåt på räntemarknaden – beror till stor del på inflationen. Den avgörs i sin tur av hur företagen hanterar de påtagligt högre kostnaderna för allt från el till insatsvaror, transporter och råvaror, enligt Mattias Persson.
Vältras över på kunderna
Det handlar i grunden om hur länge problemen med de ovanligt höga frakt- och energipriser eller komponentbristen kvarstår och hur mycket av dessa kostnader som kan vältras över på kunderna – i slutändan hushållen.
En annan faktor som avgör är hur det går inflationen – och därmed ränteläget – är hur det blir med kompensationskrav i form av högre löner när prisläget stiger.
Skulle inflationen lyfta ännu högre och mer ihållande än vad den ser ut att göra i dagsläget kan Riksbanken behöva strama åt med en räntehöjning redan i slutet av det här året, enligt Mattias Persson.
– Det är ett riskscenario, säger han på en presskonferens där han presenterar årets första konjunkturrapport från Swedbanks ekonomer.
"Vi får se mer volatilitet"
Och skulle styrräntan höjas redan i slutet av 2022 skulle det vara två år tidigare än den räntehöjning Riksbanken har i sin senaste prognos.
På lite sikt räknar Persson med att det lugnar ned sig. Han ser inget behov av dramatiska räntehöjningar och centralbankerna antas inte höja till vad som tidigare ansetts vara normala räntenivåer för att få bukt på inflationsproblemet.
– Jag ser inte en inflationsspiral som är på uppgång, att vi hela tiden kommer att behöva jaga inflationen från centralbankernas håll, säger han.
– Vi är kvar i en lågräntemiljö, tillägger han.
En faktor som talar för ett ovanligt stort genomslag för höjda styrräntor enligt Persson är den ökade skuldsättningen i världen under pandemin – för såväl företag och hushåll.
Någon större dramatik på börsen eller bostadsmarknaden väntas inte heller. Räntehöjningarna och avvecklingen av stödköpsportföljerna som står för dörren enligt huvudscenariot är i princip redan inräknade i dagens prissättning.
– Det kommer att vara en period där jag tror vi får se mer volatilitet, framförallt i den korta änden av räntekurvan. Det kommer också att påverka tillgångspriser, säger han.
Inflationsproblemet har överraskat
Han räknar med att boräntorna kommer att stiga något och konstaterar att flera banker redan har börjat höja, bland annat sedan Riksbanken justerat i sin stödköpsportfölj och minskat andelen bostadsobligationer.
Men allt avgörs enligt Persson av hur utdragen perioden av inflationsproblem blir och om centralbankerna måste agera ännu snabbare och hårdare än vad marknaden nu räknar med.
– Så här långt kan vi bara säga att den har överraskat alla i hur ihållande den blivit. Den har inte varit så temporär som vi trodde, säger han.
– Om centralbankerna behöver agera ännu fortare finns det en tydlig risk för tillgångspriser i alla dess slag, tillägger han.